KULTURDEBATT. En ändring i grundlagen, som gör det möjligt att åtala den som röjer uppgifter inom Sveriges internationella samarbeten och som kan försvåra för visselblåsare och journalisters möjlighet att ta emot hemliga uppgifter.
En svensk utrikesminister som reser till Turkiet och försäkrar att det i Sverige ska bli förbjudet att vifta med en viss sorts flaggor. Och när några aktivister sedan hänger en docka föreställande president Erdogan upp och ned i en lyktstolpe utanför Stadshuset ber samma regering Turkiet om ursäkt och säger samma regering att detta är ett hot mot svensk säkerhet.
En grupp författare och poeter som medverkar på Radikala bokmässan i Göteborg blir hotade av högerextremister.
Ett bibliotek som vill arrangera sagostund med drag queens som uppläsare blir stoppat av klåfingriga politiker.
Alla dessa debatter, utspel, hot och gränsdragningsfrågor utspelar sig i Sverige.
Det finns förstås en rad aspekter som skiljer de här fallen åt. De berör olika delar av dagens debatt och är i mycket olika grad allvarliga.
Men ni märker vad som förenar dem?
Alla dessa debatter, utspel, hot och gränsdragningsfrågor utspelar sig i Sverige. Här hemma. I vårt eget land.
Under många år har vi som arbetar med yttrandefrihetsfrågor främst fått ägna oss åt konflikter och problem som geografiskt ofta har legat långt bort. Det har handlat om förtrycket av författare och journalister i ett allt mera repressivt Ryssland. Eller om regimers repression i länder som Myanmar, Belarus, Venezuela eller Afghanistan.
Faktum är att vi under de senaste åren internationellt har sett en tillbakarullning av yttrandefriheten som saknar motstycke under det senaste halvseklet. I PEN:s verksamhet märker vi det på en rad sätt, inte minst genom att allt fler PEN-centra har tvingats gå i exil när villkoren i hemlandet blivit allt för svåra.
Det här är inget nytt i PEN:s historia. I den nyligen utgivna boken PEN International – Historien, en sammanfattning av organisationens hundra första år, beskrivs en liknande utveckling under åren före andra världskriget. Världen blev mer polariserad. Konfliktnivån höjdes. Och yttrandefriheten stramades åt. Fler författare hamnade i fängelse, eller jagades i exil.
I dag ser vi en liknande utveckling.
Nu ser vi alltså även hur yttrandefriheten sätts under tryck i vårt eget land.
Och precis som i andra länder görs det med argument som säger att det egentligen handlar om något helt annat. Rikets säkerhet. Religioners okränkbarhet. Den goda moralen.
Det är just den sortens argument som gör det möjligt för dem som vill begränsa yttrandefriheten att få stöd för sina förslag. Genom att väga yttrandefriheten mot andra värden.
Det är just det vi ser nu.
Att yttrandefriheten allt för ofta blir något förhandlingsbart.
Jesper Bengtsson, ordförande Svenska PEN
Kerstin Almegård, vice ordförande, Svenska PEN