Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Vi kan inte andas där – vi kan inte andas här

Josette Bushell-Mingo.Foto: ELLINOR COLLIN
Protester i Los Angeles.Foto: FRANCINE ORR / LOS ANGELES TIMES / POLARIS POLARIS
Foto: SHUTTERSTOCK / SHUTTERSTOCK
Polisman Derek Chauvin knäar George Floyd, 46, som avlider genom kvävning.Foto: SHUTTERSTOCK

George Floyds brutala död genom polisvåld skakar om hela USA.

Skådespelaren och regissören Josette Bushell-Mingo skriver om varför rasismen också rör oss.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT. Jag satt där och såg en vit polis knäböja på en obeväpnad svart mans nacke. Jag såg polisen titta på kameran och flytta sin vikt Jag såg den svarta mannen vrida på huvudet och hans mun kippa efter luft. 

Jag satt där och såg en vit polis knäböja på en obeväpnad svart mans nacke. Jag såg polisen titta på kameran och justera sin vikt Jag såg den svarta mannen vrida på huvudet och hans mun kippa efter luft. 

Jag satt där och såg en vit polis knäböja på en obeväpnad svart mans nacke. Jag såg polisen titta på kameran och justera sin vikt Jag såg den svarta mannen vrida på huvudet och hans mun kippa efter luft. 

En dag kommer jag att dödas på grund av färgen på min hud.

Jag upprepar den här bilden eftersom jag fortfarande inte kan tro det och ändå vet jag att det är sant. Det är sant. En dag kommer jag att dödas på grund av färgen på min hud – om det så är i fängelse, av social eller ekonomisk ojämlikhet, historiska lögner och desinformation. Eller av de snälla leende människorna i de vita rummen där jag rör mig och blir gjord till en annan. Till och med den här artikeln trycker mot min hals, i plågan av att kontinuerligt skriva om mitt döende, mitt mord, mitt oförlåtliga förflutna. 

Upploppen – som inte kom som en överraskning – kommer aldrig att ta slut. Där det inte finns rättvisa finns ingen fred, där det finns lögner kommer sanningarna fram, där det finns mord finns ingen förlåtelse. Vi trodde för en stund att coronan skulle förflytta oss bort från någonting – att coronan inte handlade om klass eller rasism, den är inte homofobisk eller islamofobisk. Men verkligheten blev en annan. Allt finns kvar. 

Barnen i våldsamma familjer, kvinnorna som blir misshandlade och alla människor på jorden i sina svåra utmaningar. Psykiska som fysiska.

Det här handlar inte om social oro, det är civil vrede.

Och så, den oförsonliga sanningen. George Floyd mördades inför mina ögon.

Det här handlar inte om social oro, det är civil vrede. Det här är någonting som inte kommer att försvinna. Nu finns det på näthinnan – inbränt för evigt. 

Svarta liv. Det är lätt att säga att problemen befinner sig långt där borta, någonstans. Sverige har alltid varit duktigt på det. Men missta er inte, den finns här också. Svarta kroppar utsätts för trakasserier, dagliga förolämpningar, subtila kommenterar, strukturell rasism – fördomar – och ja, det händer andra människor också, men bara för ett ögonblick. Mot ett 500 år långt ögonblick av slaveri.

Så vad nu. Skuggorna, motståndet, traumat och alla förlorade liv gör att vi också reflekterar kring och betraktar Sverige. Många kommer invända: det där är USA, det här är Sverige. Men det är inte sant. Vi har diskrimineringen inbäddad i våra utbildningssystem, våra sysselsättningssystem, våra sociala och kulturella landskap. Det finns människor som har dött på grund av rasism. Förstå det. Mordet på George Floyd där var också vårt mord här. Polisens knä på hans nacke är ett knä som är möjligt också i det här landet. Vi kan inte andas där – vi kan inte andas här. 

Vila i frid, George Floyd.  

Av Josette Bushell-Mingo

Josette Bushell-Mingo är frilansskådespelare och regissör. Hon är konstnärlig ledare för National Black Theatre of Sweden. Samt medlem i Tryck som är en politiskt obunden kulturförening för kulturarbetare i den afrikanska diasporan.