Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Vi fotomodeller måste ta vårt ansvar för svälten

Anna Brunius.
Foto: OSKAR FORSSBLAD.
Viktjakt på Tiktok.
Foto: COLOURBOX / COLOURBOX

Tiktoks algoritmer påverkar unga kvinnor till ett ätstört beteende.

Anna Brunius är modell och förklarar varför hon undviker att synas i sociala medier.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT. Internet innebär frihet. Tiktok innebär fällor. Fällor gillrade av algoritmer, obrydda apputvecklare och ett medieklimat som är brutalt för unga kvinnor. 

Och jag är en av dem. En av de unga kvinnorna. Men också en av dem som genom sitt yrkesval bidrar till att upprätthålla de kroppsideal som råder. För jag är fotomodell. Och tro inte att det finns någon glamour förknippat med att vara erkänt smal och ge andra individer kroppskomplex som triggar anorexi. Just därför undviker jag helst sociala medier. För att slippa påminnas om den hemska verklighet de i samma yrkesgrupp som mig skapar. 

Den samtid som initierar ätstörningar genom sociala medier är en dyster sådan, individfokuserad och präglad av narcissism på det mest komplexa sätt. När bekräftelsebehovet inte vet någon gräns blir all uppmärksamhet positiv. Men den enes bekräftelse blir den andres död, och precis som Alice Aveshagens reportage i Svenska Dagbladet (12/12) beskriver är smalhetsen på Tiktok beviset på just detta. 

Hur många gånger har jag blivit kollad snett på för att jag äter salladen vi får till lunch?

Fotomodellvärlden är en märklig tillvaro präglad av extrem konkurrens och hets. För, hur många tjejer har jag inte träffat ute på jobb som från sina agenturer blivit tillsagda att karriären kommer skjuta i höjden om de gick ner fem kilo? Hur många gånger har jag blivit kollad snett på för att jag äter salladen vi får till lunch? Hur många gånger har jag mötts med häpen blick när jag säger att jag inte har stenkoll på hur många kalorier jag stoppar i mig om dagen? 

Ur SvD:s artikel Svältalgoritmen 10/12.
Foto: Skärmdump.

Just därför blir jag stressad varje gång det kommer ut bilder på mig på sociala medier. Särskilt bilder där jag är mer lättklädd och man tydligt kan se att jag är en så kallad smal person. För min mardröm är att någon ung kvinna där ute, likt de i Alice Aveshagens reportage, ska se bilden och tänka att hon borde se ut som mig. Att jag skulle bli en av de som faller i en viss algoritm på Tiktok och blir ännu en ätstörningsfälla. 

Därför är det obegripligt att de som tillhör samma skrå som jag inte tänker sig för. Att fler inte inser att sociala medier är en allmän plattform där det du visar andra via en blått upplyst skärm kan få konsekvenser. Genom sina klipp på Tiktok blir de en del av en algoritm som i värsta fall kan betyda att en ung kvinna får anorexi. 

Naturligtvis är friheten att bestämma hur man själv vill vara och se ut något som ska utnyttjas, njutas av, men den får inte gå ut över någon annans liv och självförtroende. Den ska inte tas för given utan utövas med eftertanke. 

Många kommer undan med att visa upp ett ohälsosamt ideal utan att någonsin bli ifrågasatta. Tiktoks algoritmer sparkar på den som redan ligger. Unga kvinnor matas med ouppnåeliga ideal och faller djupare i sitt kroppskomplex, medan de som sparkar blir prisade eftersom de lever upp till samhällets ideal. 

”Det enda verksamhetsområde där man är ansvarig inför samhället, är det som berör andra människor, medan man inom det som bara berör en själv bör ha rätt till oinskränkt frihet. Över sig själv, över sin egen kropp och själ är individen suverän”, så lyder John Stuart Mills skadeprincip. 

Applicerat på Tiktok och dess destruktiva algoritmer är denna, den oinskränkta liberala friheten, skrämmande.


Av Anna Brunius

Anna Brunius är skribent och modell.


Lunch med Montelius: ”Förgå sig i natten”

https://embed.radioplay.io?id=101010&country_iso=se

PODCAST. Om Martina Montelius medverkan i dokumentären ”Prize of silence” och om priset för att såga Frostenson på Expressens kultursida 1998.