Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Varför behöver Svenska Akademien en teolog?

Joel Halldorf.Foto: MIKAEL SJÖBERG
Natalie Lantz.Foto: Uppsala universitet.

För första gången på 70 år är en teolog på väg in i Svenska Akademien igen. Och samtalet om tro, religion och andlighet verkar ha fått en pånyttfödelse på flera av de stora kultursidorna. 

Varför är det så?

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT | TEOLOGI. I det nya avsnittet av Kultur-Expressen möts Joel Halldorf, docent i kyrkohistoria och medarbetare på Expressens kultursida, och Natalie Lantz, doktorand i Hebreiska bibelns exegetik, samt översättare och skribent.

Tror de att Svenska Akademiens inval av Jayne Svenungsson, professor i systematisk teologi, kan hjälpa till i processen av självrannsakan efter nyheterna om Kulturprofilen?

– Teologer är ju inte nödvändigtvis bättre människor än andra, men det finns ju i teologins och kyrkans språk ord för moraliska misslyckanden, säger Joel Halldorf och fortsätter: 

– Det finns ord som synd, det finns ord som omvändelse och kanske också upprättelse och förlåtelse när man väl har sonat. Talet om synd är ju inte det som har gjort kyrkan mest populär genom historien, men rörelsen kring Metoo visar att det faktiskt är en av få saker i den kristna tron som är empiriskt verifierbar, säger han.

Natalie Lantz ger Akademien ett konkret förslag till fördjupning.

– Vad en teolog kan hjälpa till med är att titta strukturellt. Hur är en sektkultur uppbyggd, hur formas de här tystnadskulturerna?

 

Klassisk bildning

Hon tror att det ökade intresset för teologi handlar om en törst efter klassisk bildning. 

–  Jag kan se det hos studenterna som söker sig till teologi-och religionsvetenskap. Man söker sig till en miljö där man kan läsa källtexterna på källspråken. Man är redo att göra den uppoffringen, säger hon.

Joel Halldorf betonar den historiska och politiska utvecklingen.

– På 1900-talet kom det en rad mer sekulära ideologier som ersatte kyrkan som offentlig diskurs i Sverige, som socialdemokratin och liberalismen. Båda de projekten har lite havererat. De har förstås sina bekännare, men inte som de totala ideologerna som har svar på allting.

Efter murens fall 1989 och finanskrisen 2008 finns det en större ödmjukhet, menar han. Halldorf och Lantz diskuterar även migrationens betydelse för nyfikenheten på religioners innehåll och roll. 

Den låga kunskapsnivån, även kring majoritetskulturens religiösa prägel, innebär att till och med kristendomen i dag för många känns "exotisk" och intressant, resonerar Halldorf.

 

LÄS MER - Eric Schüldt: De släckta facklorna kan tändas igen

Eric Schüldts essä

Lantz och Halldorf samtalar också kring att behovet av andlighet blir alltmer medialt synligt, med utgångspunkt i Eric Schüldts essä i Expressen. Den handlade om hans religiösa uppvaknande efter att ha läst en skrift av Gunnel Vallquist.

– Eric Schüldt har en inre bön, men inte ett språk för den, ingen terminologi. Jag tyckte att det var intressant när Martin Schibbye och Johan Persson satt fängslade i Etiopien och de upplevde att de inte hade några böner eller visdomsord. Inget som de kunde ta till hjälp eller tröst. Det hade de äldre generationerna, säger Natalie Lantz.

– Jag tror att människan är en rituell, eller liturgisk varelse, som vill ha detta i sitt liv och det gav religionen förr, säger Joel Halldorf.

 

Se hela samtalet i spelaren ovan.

 

KULTUR-EXPRESSEN

Program för kulturdebatt i Expressen TV. Programledare är kulturchef Karin Olsson.

 

 

LÄS MER - Natalie Lantz: En gång för alla - sluta prata om "Bibeln"

LÄS MER - Joel Halldorf: Liberalismens tomhet banade väg för Trump