Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Vänstern har inte alla svaren på miljöfrågan

Roger Scruton.Foto: JOHN STILLWELL / AP TT NYHETSBYRÅN
Foto: JOHAN SUNDBOM / JOHAN LUNDBERG

Historiskt har konservatismen haft ett starkt engagemang i miljöfrågor. 

Johan Lundberg minns den nyligen bortgånga Roger Scruton och tecknar den miljömedvetna konservatismen som en väg framåt. 

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT. I en artikel i Expressen (10/1) om den nutida svenska högerns underlåtenhet att engagera sig i miljöfrågan, citerar Torbjörn Nilsson den unge Anders Björck: ”Som politiker måste vi klargöra för medborgarna att ett överflödssamhälle som bara flödar över av bilar, grammofonskivor, Coca-Cola-buteljer och avskräde är ett dåligt samhälle.” 

Mot den bakgrunden undrar Nilsson varför de nykonservativa tendenser som vuxit sig starka på sistone mer resulterat i glåpord om Greta Tunberg än i ett konservativt miljöengagemang i ungdomsförbundaren Björcks fotspår. Har man glömt problemen med kulturell nivellering och dess konsekvenser även på miljöns områden?

Det vore i så fall olyckligt – och i strid med en konservativ livshållning. 

En person som redan för fem-tio år sedan opponerade sig mot den nutida högerns passivitet i miljöfrågan, var den i dagarna bortgångne engelske filosofen Roger Scruton. I flera artiklar och böcker drog han upp riktlinjerna just för ett konservativt miljöengagemang.

Utifrån Scrutons analys härrör ett konservativt miljöengagemang ur viljan att bevara hemorten intakt

För Scruton var det angeläget att vänstern inte fick monopol på ett område som historiskt sett varit en hjärtefråga för konservativa. Enligt Scruton har den nya vänsterns engagemang i miljöfrågan bara varit ett sätt att muta in ett nytt område där man kunnat framställa den västliga värdegemenskapen och civilisationen som destruktiv. Därtill har vänstern i just miljöfrågan sett en möjlighet att få utlopp för sina drömmar om dels revolution, dels en stark och totalitär stat.

Scruton menade sig emellertid känna igen tongångarna från den 68-rörelse som han bevittnat på plats i Paris. Alltsedan dess hade hans tänkande riktat sig mot den universitetsvänster som strävat efter att demolera den västerländska värdegemenskapen.

Torbjörn Nilsson har således fel när han låter påskina att en traditionellt konservativ syn på miljön ligger närmare Greta Thunberg än man kan tro.  Utifrån Scrutons analys härrör ett konservativt miljöengagemang ur viljan att bevara hemorten intakt, ur lojaliteten med det lokala och småskaliga, men också ur Burkes föreställning om den nutida individens ansvar gentemot föregående respektive efterkommande generationer: att föra vidare ett kulturellt arv från det förgångna till framtiden. 

Att slå vakt om dessa principer och framhålla värdet av historiskt framvuxna kulturmiljöer.

Den globalisering som de härskande klasserna vurmat för på senare tid, har enligt Scruton inneburit en ökad ansvarslöshet gentemot natur och miljö. Detta genom att individen har lossats ur geografiska och historiska sammanhang. Globala lösningar på miljöproblemen innebar för honom snarast att försöka släcka en brand med bensin. Men även om ett miljöengagemang som börjar i det lokala – i miljöer präglade av komplexa, naturligt framvuxna nät av rättigheter och skyldigheter mellan invånarna – är nödvändigt så är det inte tillräckligt. Därtill menade Scruton att hoppet bör sättas till den sorts fria forskning som bedrivs i västvärlden utifrån premisser som vuxit fram sedan renässansen, men som under de senaste decennierna utsatts för aggressiva angrepp från vänstern.

Att slå vakt om dessa principer och framhålla värdet av historiskt framvuxna kulturmiljöer – se där några områden där en ny miljömedveten konservatism har anledning att låta sig inspireras av Roger Scruton. 

 

Av Johan Lundberg

Johan Lundberg är författare, kulturskribent och docent i litteraturvetenskap.

Här dömer Isak Skogstad ut lärarutbildningen

Har sjunkande studieresultat något att göra med hur undervisningen i svensk skola är utformad?

I detta avsnitt av Kultur-Expressen diskuterar Isak Skogstad utbildningens framtid med Daniel Sjölin som programledare.