Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Vad finns kvar när pandemin är över?

Hovsångerskan Anna Larsson. Konstnärlig ledare Vattnäs konsertlada.Foto: Urban Wedin och Max Låke.
Helena Wessman, rektor Kungl. Musikhögskolan.Foto: Urban Wedin och Max Låke.
Saxofonisten Joakim Milder. Vice preses och professor vid Kungl. Musikhögskolan.Foto: Urban Wedin och Max Låke.
Gitarristen Mats Bergström.Foto: Urban Wedin och Max Låke.
Tonsättaren Rolf Martinsson. Professor vid Musikhögskolan i Malmö.Foto: Urban Wedin och Max Låke.
Dirigenten Stefan Parkman, vice preses och professor.Foto: Urban Wedin och Max Låke.
En violinist spelar Beethoven vid ett uppträdande på Snäckbackens förskola i Edsberg.Foto: Magnus Hallgren/DN/TT / Dagens Nyheter
Sångerskan Susanne Rosenberg. Forskare, Professor Kungl. Musikhögskolan.Foto: Urban Wedin och Max Låke.
Sångerskan Susanne Rydén. Preses, VD Musik i Syd.Foto: Urban Wedin och Max Låke.
Musikern Svante Henryson. Kompositör, konstnärlig ledare för Umeå KammarmusikfestivalFoto: Urban Wedin och Max Låke.
Dirigenten Petter Sundkvist. Professor vid Luleå tekniska universitet.Foto: Urban Wedin och Max Låke.
Tonsättaren Victoria Borisova Ollas.Foto: Urban Wedin och Max Låke.
Kulturminister Amanda Lind.Foto: PONTUS LUNDAHL/TT / TT NYHETSBYRÅN
1 / 13

På torsdag meddelar regeringen sitt beslut om att flytta gränsen från 50 till 500 i publiken.

Styrelsen i Kungliga Musikaliska akademien varnar för att kulturpolitiken kan ge irreparabla skador.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT. Kungliga Musikaliska akademien har arbetat med att främja tonkonsten och musiklivet alltsedan dess instiftande för snart 250 år sedan. Frågan är om musiklivet i Sverige någonsin befunnit sig i en djupare kris än den som den pågående pandemin och hanteringen av densamma har förorsakat. Vi känner en djup oro över att musiklivets känsliga ekosystem står inför irreparabla skador, när sammanhang försvinner och frågan om musikens betydelse för individen, för gemenskap över gränser och generationer, för kommunikation och djupare livsmening lyser med sin frånvaro.

De kulturella och kreativa näringarna har kraftfullt argumenterat om pandemins ekonomiska konsekvenser, och fått gehör för stora ekonomiska stödpaket. Däremot har den näring som ett fungerande samhälle behöver i form av kulturupplevelser och kulturellt utövande inte adresserats i samma utsträckning. 

Jan Scherman formulerade sig om detta i en debattartikel i Dagens Media (12/8): ”Kulturens många olika uttrycksformer är en form av intellektuella och känslomässiga injektioner till oss enskilda människor. Det är näring som stimulerar, väcker insikter, provocerar, debatterar och berikar våra upplevelser”.

Fokus har legat på prioriterade frågor som mångfaldsperspektiv, jämställdhet och normkritik, men det har i sin tur medfört att samtalet alltför sällan rör konstens egenvärde.

Den 9 maj i år deklarerade förbundskansler Angela Merkel: ”Tyskland är en kulturnation, och vi är stolta över det mångfacetterade utbudet i hela vårt land: på museer, teatrar, operahus, litteraturklubbar och i många fler sammanhang. Det kulturella utbudet berättar om oss själva, om vår identitet. Pandemin, coronaviruset är en djup reva i vårt gemensamma kulturella liv.” 

Vi kan dra lärdomar från hur den högsta politiska ledningen i Tyskland talar om kulturen under pandemin, men också hur de målmedvetet har strävat mot en normalisering av kulturlivet.

I Sverige talar vi ofta om vikten av att kulturen håller armlängds avstånd till politiken. Pandemin har i mångt och mycket ställt allt på sin spets, inte minst denna ambition. Åratal av betoning av kulturen som en bärare av demokratifrågor har format det kulturella samtalet och de offentliga direktiven. Fokus har legat på prioriterade frågor som mångfaldsperspektiv, jämställdhet och normkritik, men det har i sin tur medfört att samtalet alltför sällan rör konstens egenvärde.

De som i små övningslokaler och med dålig ventilation nu inte kan musicera tillsammans och för sin publik.

En del av musiklivet som inte direkt berörs av olika stödpaket är musicerandet på amatör- och semiprofessionell nivå. Sveriges 600 000 körsångare, blåsorkestrar, storband, spelmanslag och orkesterföreningar är en bärande del av musiklivet på orter från Kiruna i norr till Trelleborg i söder. De som i små övningslokaler och med dålig ventilation nu inte kan musicera tillsammans och för sin publik. 

En annan viktig del av det musikaliska ekosystemet är de många hundra och till stor del ideella föreningar som på egen hand eller tillsammans med regionala institutioner arrangerar jazz-, folk- och kammarmusik. Föreningar som skapar speltillfällen för frilansande musiker och som bidrar till ett levande musikliv i hela vårt land. Vad finns kvar när pandemin är över? Låt oss – inte minst politiken och det professionella musiklivet – delge dessa musikens vardagshjältar vårt helhjärtade stöd genom att berätta hur viktiga de är för vårt samhälle.

Att i en pulserande stadskärna eller på en regngrå landsortsgata se en medborgare bära på sitt musikinstrument, är en påminnelse om att vi är långt mer än konsumenter, producenter eller politiska varelser. Att musicera, eller att tillsammans med andra dela en konsertupplevelse, öppnar upp inre rum och skänker perspektiv bortom ordens horisont. 

De värden vi försvarar med ord och genom handling under denna kris, kommer att definiera oss som samhälle i framtiden.

 

Av Kungliga Musikaliska akademiens styrelse

Susanne Rydén, preses, vd Musik i Syd

Joakim Milder, vice preses, saxofonist, professor vid Kungl. Musikhögskolan

Stefan Parkman, vice preses, dirigent, professor  

Mats Bergström, gitarrist

Victoria Borisova- Ollas, tonsättare 

Svante Henryson, musiker, kompositör, konstnärlig ledare för Umeå Kammarmusikfestival

Anna Larsson, Hovsångerska, Konstnärlig ledare Vattnäs konsertlada

Rolf Martinsson, tonsättare, professor vid Musikhögskolan i Malmö

Susanne Rosenberg, sångerska, forskare, Professor Kungl. Musikhögskolan

Petter Sundkvist, dirigent, professor vid Luleå tekniska universitet

Helena Wessman, rektor Kungl. Musikhögskolan

 

Lyssna på ”Lunch med Montelius”

https://embed.radioplay.io?id=73717&country_iso=se

En omtalad podd från Expressen Kultur – som tar er med bakom kulisserna i kulturvärlden. Med två av kultursidans stjärnor: Martina Montelius, teaterdirektör och författare, och kritikern Gunilla Brodrej. Podden är en hyllning till alla kulturtanter där ute oavsett kön.