Ida Ölmedal är redaktör på Expressens kultursida.Ida Ölmedal är redaktör på Expressens kultursida.
Ida Ölmedal är redaktör på Expressens kultursida.
Moderaterna vill göra det straffbart att tigga. Foto: PETER HOELSTAD / HOELSTAD PETER DN PRESSENS BILDModeraterna vill göra det straffbart att tigga. Foto: PETER HOELSTAD / HOELSTAD PETER DN PRESSENS BILD
Moderaterna vill göra det straffbart att tigga. Foto: PETER HOELSTAD / HOELSTAD PETER DN PRESSENS BILD
Moderaterna vill göra det straffbart att tigga. Foto: LARS SCHRÖDER/TT / TT NYHETSBYRÅNModeraterna vill göra det straffbart att tigga. Foto: LARS SCHRÖDER/TT / TT NYHETSBYRÅN
Moderaterna vill göra det straffbart att tigga. Foto: LARS SCHRÖDER/TT / TT NYHETSBYRÅN
Ida Ölmedal är redaktör på Expressens kultursida. Foto: Mareike TimmIda Ölmedal är redaktör på Expressens kultursida. Foto: Mareike Timm
Ida Ölmedal är redaktör på Expressens kultursida. Foto: Mareike Timm

Trygga rum-högern gör livet lätt för SD

Publicerad

Moderaterna driver på för att det ska vara straffbart att tigga.

Ida Ölmedal ser högerpolitiker och kommunister göra gemensam sak i att kasta bort liberala rättsprinciper.

Vellinge kommun har nu klubbat igenom ett lokalt förbud mot tiggeri. De moderata kommunpolitikernas partikamrater på riksnivå vill ha en nationell kriminalisering. 

Tiggeriförbud ser ut att bli en valfråga. 

Det räcker med att ta en tur över bron för att få en känsla av hur det kommande politiska klimatet kan te sig. I Danmark kan den som gör sig skyldig till "otrygghetsskapande tiggeri" sättas i fängelse. Borgerliga Venstres företrädare pratar om "den romska plågan". De utsatta EU-migranterna har enligt experter inte blivit färre, men håller sig undan. 

Det hela antar skepnaden av en hetskampanj mot romer. Ett land som bidrar med sina batonger till de strukturella förtrycket. Allt i trygghetens namn.

Det lär inte bli vackrare i Sverige.

 

LÄS MER – Ida Ölmedal: Förtrycket mot romer handlar om fattigdomsförakt 

Tiggeri och straff

Straff, skuld och stigma hänger ihop. Att kriminalisera ett beteende innebär – bland annat – att vi pekar ut det som klandervärt. Inte bara oönskat, utan så allvarligt skadligt att staten tar till sina yttersta maktmedel mot den som ägnar sig åt det. Så ser det ut i människors medvetanden, och så bör det också vara. Vi ska inte kriminalisera handlingar som inte är klandervärda. Om vi gör det, bör vi räkna med att moralen hänger med: synen på de människor som tigger kommer att förråas.

Kopplingen mellan klander och kriminalisering är bara ett exempel på hur tiggeridebatten verkar göra att allt fler tappar greppet om vad som normalt krävs för att kalla in statens våld och tvång. 

Senast var det Malcom Kyeyune, borgerlighetens bästa kommunistkompis, som i en krönika i Dagens samhälle (13/9) tyckte att vi måste sluta moralisera över de som vill "hindra detta inslag i gatubilden". Det är en bevekelsegrund som möjligen duger just för en kommunist. Men i en liberal demokrati bör vi upprätthålla vissa gränser för hur staten får använda sitt våldsmonopol. 

 

LÄS MER – Per Wirtén: Vad gör polisens kontroller med tilliten i förorterna? 

Den liberala skadeprincipen

En del av svensk höger har tidigare helt riktigt kämpat för den liberala skadeprincipen, alltså att förbud endast får införas om handlingen direkt skadar andra. (Och nej, i den traditionen skulle det inte räknas som att tiggaren skadat dig för att ditt barn frågar varför du inte lägger pengar i muggen.) Man kunde önska att borgerliga debattörer skulle se som sitt uppdrag att försvara denna princip. Men nej, de är upptagna med att klistra upp triggervarningar mot fattiga. Ring igen när det handlar om nazister!

Detta berör inte enbart tiggeriet: Om vi bara vagt hänvisar till vår allmänna "gatubild", "tillit" eller "trygghet" för en kriminalisering, försvagar vi vårt skydd mot auktoritära idéer. Vad är våra framtida politiker otrygga med? Burkini på stranden? Homosexuella handlingar? Otryggt, väck! För att ta två exempel som i andra länder faktiskt skyddats av skadeprincipen mot "samhällsmoralen".

Förbudsvännernas bästa argument vore om ett förbud kunde förbättra EU-migranternas situation. Malcom Kyeyune är en av flera som gör en parallell till sexköpslagen. 

Men det finns flera avgörande skillnader mellan sexköpslagen och ett tiggeriförbud: Till exempel bygger sexköpslagen just på en insikt om kopplingen mellan straff, skuld och stigma. Den prostituerade är inte klandervärd, men sexköparen är det. Som liberal kan man ogilla att sexköpslagen gör ett lätt avsteg från skadeprincipen, men att utnyttja en utsatt människa ligger fortfarande nära att direkt skada. Det gör det inte att be om pengar. Beläggen för att ett tiggeriförbud direkt skulle förbättra EU-migranternas situation är dessutom hittills mycket vaga. Moderaterna låtsas inte ens tro på det. 

 

LÄS MER – Ida Ölmedal: Tamas föll offer för de trygga rummens logik 

Tiggeriförbud i debatten

Vårdslösheten i debatten följer tre olika mönster, som alla bådar illa.

Det första är alltså att ignorera principfrågan. Man lägger bevisbördan på den som inte vill bussa polisen på tiggare: Tror du det här kommer att lösa Rumäniens fattigdom, eller? Det öppnar för en allmän förslappning i kraven för att straffa. Detta i ett land där nya kriminaliseringar redan väller över en hårt pressad polis.

Den andra mönstret är att, enligt dansk modell, försöka pressa in verkligheten i straffrättsboxen så att utsatta människor faktiskt framstår som klandervärda. Moderaterna målar upp bilden att tiggeriet i sig hotar "allmän ordning" . Bland borgerliga debattörer börjar det dyka upp en retorik om att det skulle vara “stötande” att tigga eftersom det skadar den svenska "tilliten". 

Det tredje mönstret är att vi börjar godta helt andra principer för statens repression när vi tror att de kommer att tillämpas på grupper som inte är svenskar. Lagen gäller fortfarande lika för alla, men lagarna föreslås utifrån helt olika principer. Kristina Lindquist (DN 12/6) har, liksom Per Wirtén (Expressen 2/7), väl beskrivit denna tendens där vi inte längre tycks ha någon gräns för kränkningar av den personliga integriteten – fotboja, förvar, tiggeriförbud – så länge de bara drabbar personer utan svenskt medborgarskap. 

Vilken väg trygga rum-högern än väljer riskerar de att riva ner skyddsvallarna mot mer auktoritära krafter.

 

LÄS MER – Ida Ölmedal: Därför ska Nya Tider få ställa ut på bokmässan 

 

Ida Ölmedal är redaktör på Expressens kultursida.

Läs fler texter av Ida Ölmedal här.

Relaterade ämnen
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag