Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Tänker Dramaten gestalta islamisternas framfart?

Nalin Pekgul är sjuksköterska, skribent och medarbetare på Expressens kultursida. Foto: ALEXANDER DONKA
Regissören America Vera-Zavala. Foto: JULIA DANSARIE
Dramaten.Foto: OLLE SPORRONG

America Vera-Zavala hävdar i Expressen att kritiken mot "Muslim ban" på Dramaten genomsyras av islamofobi.

Nalin Pekgul bemöter detta och undrar när Dramaten och Vera-Zavala tänker gestalta den skada som islamisterna orsakar i Sverige.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT | MUSLIM BAN. Regissören America Vera-Zavala bemöter i Expressen kritiken mot sin pjäs "Muslim ban", som just nu sätts upp på Dramaten. Zavala står fast vid sin uppfattning att kritiken kan placeras in i en höger-vänsterskala. Tyvärr lyckas hon inte placera in mig i detta tolkningsmönster och bemödar sig kanske därför inte om att bemöta min kritik. 

Det centrala i min kritik har inte varit att en islamist får stå på scenen och förklara hur han upplever islamofobin. Däremot vänder jag mig emot det underförstådda budskapet att islamisten skulle representera en typisk muslimsk man.

America Vera-Zavala hävdar i sitt svar att Amanj Aziz aldrig har uttryckt hat vare sig mot judar, kvinnor eller homosexuella. Oavsett hur det förhåller sig med den saken så är det något hon och andra med henne inte förstår. 

Amanj Aziz och Vera-Zavala

Amanj Aziz och de islamistiska organisationer som finns i det nätverk han rör sig i behöver inte själva predika olika budskap, det de gör är att bjuda in hatpredikanter till sina möten i Sverige. Den unga publiken som inspireras av dessa "respekterade" talare kan senare via nätet ta del av den underliggande ideologin och deras vidriga åsikter om judar, homosexuella och kvinnor. 

Det faktum att hatpredikanterna får en inbjudan ger dem legitimitet och öppnar nya dörrar runtom i världen. Genom skattefinansierade anslag till islamistiska organisationer har samhället bidragit till att stärka hatpredikanternas varumärken. Nu ser vi alltså hur en av våra främsta kulturinstitutioner ger dem en plattform.

America Vera-Zavala bagatelliserar Amanj Aziz kopplingar till islamister och säger att det kan ursäktas med att det var så långt bak i tiden. Att Amanj Aziz inte skulle ha någon koppling till islamistiska rörelser stämmer inte. Bland annat har flera olika personer uppmärksammat Aziz ledande ställning i den salafistiska dawahrörelsen. Jag undrar om America Vera-Zavala på liknande sätt skulle kunna förminska Sverigedemokraternas nazistiska rötter och sverigedemokratiska företrädares band till olika nationalistiska högerextrema rörelser.

Köpa kebab

När jag läser America Vera-Zavalas glödande försvar av Amanj Aziz, om de ärr efter islamofobin som han bär i sin unga kropp, kan jag inte låta bli att undra om Vera-Zavala någonsin har ägnat en tanke åt alla de muslimer som drabbas av islamistiskt förtryck.

Jag kan tala om att även islamisternas hot och trakasserier sätter sina spår. Jag är visserligen troende muslim, men det duger inte för en islamist eftersom jag inte har sjal och dessutom hävdar att kvinnor ska ha tillgång till det offentliga rummet.

Under tolv år har jag varit utsatt för deras förnedrande kommentarer, till exempel när jag går och handlar. Det begränsar min rörelsefrihet. Ibland händer det att det orimliga i min situation sätts i blixtbelysning, som när den elvaårige Carl ville att vi skulle gå till centrum och köpa kebab. Jag föreslog alternativ men han tjatade om sin kebab. Till slut var jag tvungen att förklara att det var omöjligt, eftersom det var mitt på dagen en fredag och därmed många islamister i centrum som inte tycker om mig för mina åsikters skull. Carl förstod inte och tyckte att vi väl har yttrandefrihet i Sverige.

Amanj Aziz, America Vera-Zavala och Carlito. Foto: HANNA UKURA / DRAMATEN

Tvingas bära sjal

Trots att jag är 50 år och är väl medveten om vilka starka krafter jag utmanar i tal och skrift känner jag mig sårad när islamister slänger fula ord efter mig. Men då tänker jag på den 13-åriga flickan som tvingas bära sjal så länge hon rör sig i det offentliga rummet i Tensta, men kastar av sig den så snart hon kommer ut ur islamisternas kontrollzon. Jag tänker också på de unga kvinnor som går ut i vackra moderna kläder men får tomater eller bitar av vattenmelon kastade efter sig.

Vilka ärr bildas inte i de unga människornas kroppar?

När tänker America Vera-Zavala och Dramaten ta sig an de ärren?

Nej, det är inte islamofobi att kritisera att samhället på olika sätt ger sitt stöd till islamistiska organisationer och deras företrädare. Som kvinna, socialdemokrat och troende muslim känner jag att det är min plikt att göra vad jag kan för att bjuda den här extrema politiska rörelsen motstånd.

 

Av Nalin Pekgul

Nalin Pekgul är sjuksköterska, skribent och medarbetare på Expressens kultursida. 2014 skrev hon boken "Jag är ju svensk" tillsammans med Cheko Pekgul.