Joel Halldorf. Foto: MIKAEL SJÖBERGJoel Halldorf. Foto: MIKAEL SJÖBERG
Joel Halldorf. Foto: MIKAEL SJÖBERG
Moskén vid Björn Trädgård i Stockholm. Foto: HASSE HOLMBERG / PRESSENS BILDMoskén vid Björn Trädgård i Stockholm. Foto: HASSE HOLMBERG / PRESSENS BILD
Moskén vid Björn Trädgård i Stockholm. Foto: HASSE HOLMBERG / PRESSENS BILD
Kyrkan i Borrby på Österlen. Foto: ERIK AHMAN / KVPKyrkan i Borrby på Österlen. Foto: ERIK AHMAN / KVP
Kyrkan i Borrby på Österlen. Foto: ERIK AHMAN / KVP

Svenskar har blivit religiösa analfabeter

Publicerad

Sverige var en gång kristet men i dag är den allmänna kunskapen om religion mycket låg.

Joel Halldorf skriver om att vi måste förstå de breda rörelserna inom till exempel islam för att kunna orientera oss i vår tid.

KULTURDEBATT | POSTSEKULARITET. Herrallsvenskan i fotboll har nyligen gått i mål, och i år stannade den totala publiksiffran på 2,2 miljoner – en liten nedgång från 2016. Mediebevakningen var som vanligt massiv: de hågade har kunnat följa varje spark från premiären i april till snögloppigt november.

Men föreställ er vad som skulle hända om medierna bara rapporterade när matchfixningar blev kända, huliganer rök ihop eller ultras arrangerade gatuslagsmål. Ingenting om derbyfester eller vardagens serielunk. En mörk bild skulle framträda, och många frågar sig varför staten gödslar skattepengar på en så brutal verksamhet.

Detta är situationen för religiösa samfund i Sverige. Bara Svenska kyrkan räknade till 15 miljoner gudstjänstbesök förra året – sju gånger fler än allsvenskan. Men medan medier dagligen rapporterar om fotbollens vardag, hör de flesta utanför kyrkornas, moskéernas och synagogornas väggar bara talas om dem när någon i gemenskapen förskingrat pengar, begått sexuella övergrepp eller sprängt en bomb.

Västeuropas gränser

Detta har gjort svenskar till religiösa analfabeter som har svårt att föra sig utanför Västeuropas gränser. I dessa kanon-tider är det också värt att påpeka att Sverige en gång var kristet. Det betyder att okunnigheten, som Isobel Hadley-Kamptz påpekade i Expressen, gör att vi får svårare att förstå vårt eget kulturarv. "Gösta Berlings saga" inleds som bekant – eller? – med orden: "Äntligen stod prästen i predikstolen."

När det gäller islam leder bristen på kunskap till en debatt där illasinnade rykten blandas med rimliga frågor. Journalistiken domineras av två slags reportage: gräv om radikalisering – naturligtvis viktiga – och reseskildringar från progressiva HBTQ-moskéer i Berlin och Köpenhamn. Detta fokus på randfenomen gör det svårt att bilda sig en uppfattning om de breda trenderna inom svensk islam.

Charlotta Larsson och Margaretha Krook i "Gösta Berlings saga".Foto: DN EXPRESSEN / SVT

Muslimska brödraskapet

Okunnigheten blir än mer frapperande när man betänker att det muslimska civilsamhället är en nyckel till centrala politiska frågor i dag, som integration och radikalisering. Det finns också viktiga saker att diskutera: frågor om finansiering från internationella aktörer, inflytandet från salafismen och det Muslimska brödraskapets roll. 

Men diskussionerna måste ske mot bakgrund av grundläggande kunskaper av det allmänna, inte bara det alarmerande, inom islam. Bara då kan vi bedöma hur representativa extrema rörelser, som de som figurerat kring föreställningen "Muslim ban", egentligen är.

I dag hör det till allmänbildningen att ha ett hum om offsideregeln, men Yom kippur är så okänt att svenska myndigheter låter leda en nazistmarsch i närheten av synagogan på den dagen. Och hur många svenskar – eller politiker, för den delen – vet vilka uppgifter en imam har? 

Grundläggande kunskaper om religion är nödvändiga för att kunna orientera sig i det postsekulära Sverige som nu växer fram.

 

Joel Halldorf är docent i kyrkohistoria och medarbetare på Expressens kultursida. Hans senaste bok är "Biskop Lewi Pethrus - biografi över ett ledarskap".

 

FOTNOT. Spelaren ovan visar ett tv-samtal om teologernas comeback i offentligheten. 

 

LÄS MER - Joel Halldorf: Liberalismens tomhet banade väg för Donald Trump

LÄS MER: Joel Halldorf: Hur lång tid tar det att avkristna Europa?

Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag