Emanuel Karlsten, journalist. Foto: MARTIN RIDNEEmanuel Karlsten, journalist. Foto: MARTIN RIDNE
Emanuel Karlsten, journalist. Foto: MARTIN RIDNE
Smarta mobilen. Foto: VILHELM STOKSTAD/TTSmarta mobilen. Foto: VILHELM STOKSTAD/TT
Smarta mobilen. Foto: VILHELM STOKSTAD/TT

Sluta att gnälla – internet är de tystades revansch

Publicerad

Joel Halldorf varnade i Expressen för hur logiken i nätets öppna offentlighet skadar demokratin.

Emanuel Karlsten tycker tvärtom att internet är en revansch för alla som tidigare fått nobben i spalterna.

KULTURDEBATT | MEDIER. Internet utvecklade inte demokratin, slår Joel Halldorf fast i Expressen Kultur. Och jag är förvånad över valet av tidpunkt för det påståendet. Har demokratins, samhällets och debattens positiva utveckling någonsin varit så tydlig som under dessa veckor? Internet svämmar över av historier från människor som aldrig tidigare blivit hörda. #MeToo är berättelsen om det gamla etablissemanget som ignorerat den maktlösa kvinnan. Där grindvakter ständigt krävt mer bevis mot etablissemangets herrar, ställt skeptiska motfrågor (“varför så utmanande kläder?”) snarare än att ta den enskilde kvinnans berättelse på allvar.

Ändå undrar Joel Halldorf varför samhället och demokratin inte blir bättre och trånar efter ryggdunkar – "kredd" – till traditionella medier för vad de en gång gjort för demokratin.

Och jag hänger inte med. Är det guldklocka för trogen tjänst som önskas, eller att komma framåt? Och tror vi då verkligen att traditionella medier kommer vara centrum för en sådan framtid? 

Det är som att Halldorf inte har hängt med i vad som har hänt.

 

LÄS MER - Joel Halldorf: Erkänn nu att internet inte utvecklade demokratin

Chock för medier

Med internet i allmänhet och sociala medier i synnerhet bröts ett informationsmonopol. Nu behövs ingen tryckpress eller tv-buss för att publicera sig och heller ingen prenumeration för att bli informerad. Trots att skiftet borde ha varit uppenbart blev det en chock för medier och de ställde sent om. Först med räckviddsmodellen, vilken mest ledde till lättsmälta lustigheter och chocknyheter. Sedan med exklusivitetsmodellen: Bara de som betalar får läsa vad som skrivs. Det är en begriplig utveckling för trögrörliga traditionella medier, men utvecklingen har också gjort att man blivit en produkt för en elit. Det är okej. Men inte förväntar sig då Halldorf att de traditionella medier som knappt har hittat sin egen digitala identitet, också nu ska förvalta demokratins utveckling? 

För att använda en metafor som teologen Joel Halldorf kanske bättre uppskattar: Man häller inte nytt vin i gamla säckar, för då sprängs säckarna. 

Joel Halldorf, teolog och skribent. Foto: ZANDRA ERIKSHED

Joel Halldorf hävisar till Habermas

Halldorf hänvisar till sociologen Habermas teori om att gamla medie-grindvakter behövs för att samtal ska bli goda. Indirekt alltså att en elit väljer vad som får höras, diskuteras och analyseras. Är det alltså en demokratisk förebild? Snarare har det varit en demokratisk nödvändighet – utifrån dåtidens förutsättningar. 

Internet är en revansch för alla som förbisetts. De som alltid har fått nobben i spalterna på grund av "utrymmesbrist", de som avbrutits av moderatorn för att de uppfattats haverera. 

De Halldorf kallar "ogräs" är människor som försökt förstå varför deras röster, oro och ängslan aldrig fått plats. 

De levde ju i en demokrati, men bara för att deras oro uppfattades som intellektuellt ohederlig skulle den inte höras? Nu hörs den. I Sveriges riksdag är de representerade med 13 procent. I USA har deras förkämpe blivit president.

Är det en önskvärd utveckling? Nej, men kanske är det oundvikligt att det är så här det börjar. För du – om jag får använda dig, Halldorf, som en symbol för etablissemanget – sitter tryggt på positioner med makt: Kultursidor, akademiska säten och politiska forum. Du tittar på internet och ser kaos, ett virrvarr av människor som utan struktur babblar. Vad är er plats? Så ni låter bli att vara där. Visst, det hälsas på, skrivs kommunikéer och kampanjas ibland. Men när ni vill påverka? Ja, då återgår man till de fina rummen. 

Twitter.Foto: MATT ROURKE / AP TT NYHETSBYRÅN

Ulf Kristersson på DN Debatt

Se bara på moderatledaren Ulf Kristerssons utspel på DN Debatt i söndags. När Sveriges näst största parti ska nå folket – sina väljare – med ett politiskt utspel publicerar de sig på en debattplattform som några enstaka procent av befolkningen har tillgång till. Jag förstår att det är enkelt. 

Istället för att bygga upp en egen lojalitet, räckvidd och följarskara, gör man som vanligt, kanske med samma illusion som du: att det är det bästa för samtalet. 

Vad det politiskt innebär har du redan pekat ut: Fältet lämnas öppet för populisterna. Sverigedemokraterna och Trump hade aldrig blivit så stora utan internet. De hade inget annat val än att göra sig beroende av folkets engagemang – där folket fanns. De gjorde sig själva till megafon för deras missnöje, formade sin politik utifrån det: Enkla lösningar på svåra problem. 

Fältet lämnas öppet för populisterna. 

Det innebär inte att alla måste bli populister, bara att populisterna har varit särskilt framgångsrika i den här världen, eftersom de har varit nästan ensamma om att försöka använda det för att nå traditionell makt.

Du, Joel Halldorf ber mig förklara hur vi bygger om huset internet innan det rasar in och begraver oss alla. 

Tja, hur vore det att börja med att flytta in i huset och hjälpa till, i stället för att stå utanför och skrika domedagsprofetior.

 

Av Emanuel Karlsten

Emanuel Karlsten är journalist. Han driver "Mediepodden" tillsammans med Olle Lidbom.

Relaterade ämnen
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag