Sätt press på Kina, Löfven

Stefan Löfven mötte Kinas president Xi Jinping 2015. På måndag är det dags igen.
Foto: SVEN LINDWALL
Förläggaren Gui Minhai sitter fängslad i Kina.
Foto: PRIVAT / ANGELA MINHAI

På måndag landar Stefan Löfven i Kina för att prata export. 

Jojje Olsson påminner om att diktaturen samtidigt håller svensken Gui Minhai inlåst på hemlig ort – om han ens lever.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Föreställ er att ryska säkerhetsagenter kidnappar en svensk förläggare på semester i Spanien, för att han publicerat böcker som ogillas av Vladimir Putin. Föreställ er sedan att förläggaren hålls fängslad i över 600 dagar utan rättegång, berövad möjligheten att träffa vare sig familj eller advokater. Föreställ er slutligen att Sveriges statsminister åker till Ryssland med en näringslivsdelegation, utan att ta upp fallet när han träffar den högsta politiska ledningen i Moskva.

Löfven besöker Kina

Om Ryssland byts ut mot världens största handelsnation Kina så är detta exakt vad som sker. För när Stefan Löfven besöker Kina på måndag är det 620 dagar sedan Gui Minhai kidnappades av kinesiska agenter i sin thailändska semesterbostad. Med på resan är flera statsråd samt en näringslivsdelegation som är en del av regeringens exportfrämjande satsning “Team Sweden”. Löfven ska även tala vid World Economic Forum. Det handlar alltså om en ren affärsresa.


LÄS MER – Karin Olsson: Gui Minhai kommer inte heller till bokmässan 


“Statsministerns kommande resa till Kina utgör naturligtvis ett tillfälle att ta upp alla angelägna bilaterala frågor, däribland förstås också konsulära”, skriver Patric Nilsson, kansliråd på utrikesdepartementet, via mejl. Men jag får inget rakt svar på mina frågor om huruvida Löfven faktiskt kommer att nämna Gui Minhai när han träffar Kinas premiärminister, eller om någon i delegationen avser att alls ta upp frågan. 

Två svenskar kidnappade

Och visst är det en besvärlig fråga. Kina tvekar inte att använda ekonomiska medel för att hämnas på länder som lägger sig i vad regimen kallar sina “inre angelägenheter”. Då är det betydligt enklare att tillfredsställa sina mäktiga och lättretade värdar. Lite som när Löfven var i Kina 2015 och irriterat vägrade att kalla landet för diktatur när svenska journalister frågade. Dock var statsministern betydligt mer avslappnad när han fick prata handel på kommunistpartiets tv-nätverk CCTV.  Sedan dess har två svenskar kidnappats och tvingats till falska erkännanden på samma tv-nätverk. Cirka 150 sådana erkännanden har visats på kinesisk tv sedan 2013, varav flera föregåtts av tortyr. Under sådana omständigheter tvingades Gui Minhai i fjol att avsäga sig sitt svenska medborgarskap.

“Vi ser fortsatt allvarligt på svenska medborgaren Gui Minhais situation och har alltsedan han greps arbetat med att hitta en lösning”, säger Patric Nilsson, och tillägger att man har en löpande dialog med kinesiska myndigheter om fallet. Gott så, och givetvis finns ingen anledning att tvivla på detta. Men kan man verkligen inte lägga i en högre växel?


LÄS MER – Karin Olsson: Jo, det här är faktiskt ett svenskt problem 


Aktivisten Peter Dahlin - den andre svensken som tvingats “erkänna” på CCTV - ifrågasätter hur Sverige kan behandla en illegal kidnappning i ett tredje land som en konsulär fråga. När Gui Minhais kollega Lee Bo kidnappades hösten 2015 utmanandes Kina öppet av Storbritannien, eftersom Lee Bo hade brittiskt pass. Utrikesministern klargjorde offentligt att det handlade om en allvarlig överträdelse, och stod vid Lees sida trots att även han tvingats avsäga sig sitt brittiska medborgarskap. I dag är Lee Bo en fri man.

Schibbye och Persson frigavs

I sin bok “Tyst diplomati” (2014) berättar Jens Odlander, Sveriges tidigare ambassadör i Etiopien, hur fängslandet av journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson först behandlades som ett konsulärt ärende, men efter några månader gjordes till en storpolitisk fråga då den tysta diplomatin inte gav önskat resultat. I dag är även Schibbye och Persson fria.

Peter Dahlin är en av många som kritiserar användningen av tyst diplomati i Gui Minhais fall. Om ärendet inte kan lösas diplomatiskt fungerar tyst diplomati främst under hot om påföljder, och en leende handelsdelegation antyder att inga sådana påföljder är att vänta. Dahlin menar att Sverige i stället bör verka tillsammans med EU-delegationen och andra ambassader för att uppmärksamma och ställa krav. Det finns nämligen flera exempel som visar på Kinas känslighet inför gemensam kritik från flera länder.


LÄS MER: Gui Minhai tilldelas yttrandefrihetspris 


“Jag hoppas att delegationen nämner min fars juridiskt tveksamma häktning och frågar efter klargöranden, samt uttrycker att han bör släppas om han inte sitter fängslad i enlighet med internationell lag”, säger Guis dotter Angela Gui. Hon tillägger att detta nu bör göras såväl privat som offentligt med tanke på att det var över 600 dagar sedan hennes far försvann.

I en intervju med Expressen tidigare i år ifrågasatte den kinesiska författaren Murong Xuecun huruvida Gui Minhai fortfarande är vid liv. Då jag frågar Patric Nilsson om senaste livstecknet från Gui hänvisar han till ett kort besök som tilläts september 2016. Inte heller Angela Gui har hört någonting om sin far sedan dess.


Jojje Olsson

Jojje Olsson är frilansjournalist i Taiwan.