Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Regeringen borde lämna de seriösa medierna i fred

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson. Foto: PELLE T NILSSON / STELLA PICTURES - PELLE T NILSSON

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke kritiserar regeringens nya förbud mot att sprida kränkande bilder.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

DEBATT | MEDIER. När språkliga och systematiska skäl får avgöra vad som är ett yttrandefrihetsbrott är vi illa ute.

Sedan den första januari är det straffbart att sprida bilder eller i text offentliggöra uppgifter om det innebär ett oförsvarligt intrång i någons personliga integritet. Samtidigt med det nya brottet sänktes tröskeln för vad som ska anses utgöra förolämpning, ofredande och olaga hot. Fler gärningar ska kunna straffas enligt regeringen.

Olaga hot och förolämpning

Förändringarna är till del bra, men enskildheter kan ifrågasättas. Risken är påtaglig för att allmänhetens benägenhet att anskaffa uppgifter kommer att minska. Får man inte sprida en bild från exempelvis en olycka är risken att den aldrig blir tagen.

Men det verkligt problematiska är att förändringarna vad gäller olaga hot och förolämpning från nästa årsskifte föreslås gälla även för medier som faller in under yttrandefrihetsgrundlagarna.

Medier med utgivare sköter sig. Det vet regeringen. Men påpekandet från ett antal kommittéer bekymrar inte regeringen. Av språkliga och systematiska skäl föreslår regeringen motsvarande sänkning av gränserna för det straffbara även i yttrandefrihetsgrundlagarna.

Poängen med skillnaden mellan olika publiceringsformer är att medier med en ansvarig utgivare, och där ansvar kan utkrävas enligt grundlagarna, ska ges ett vidare svängrum än yttranden exempelvis på de icke reglerade delarna av internet. Många av brotten i brottsbalken som teoretiskt skulle kunna utgöra yttrandefrihetsbrott finns inte i grundlagarna, till exempel förledande av ungdom och falskt larm.

Ändrar i grundlagar

Mediegrundlagskommittén, som haft i uppdrag att se över grundlagarna, satte fingret på frågeställningen. I ett utkast kritiserade kommittén, om än i försiktiga ordalag, ändringar av yttrandefrihetens gränser som inte behandlats inom en parlamentarisk kommitté. I utkastet påpekas också att förändringar i brottsbalken inte nödvändigtvis måste få genomslag i yttrandefrihetsgrundlagarna. 

Men innan remissyttrandet sändes till regeringen dränerades det av kommittén på mycket av sin stringens. Det som kritiserades som en avvikande handläggning förvandlades till ”en i grunden politisk fråga”. I klartext ”gör som ni vill och finner lämpligt”. 

Och det gjorde regeringen.

 

LÄS MER: Nils Funcke: Slarva inte bort vår yttrandefrihet, Morgan Johansson 

 

Nils Funke är yttrandefrihetsexpert, vd för Utgivarna och styrelseledamot i Publicistklubben.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!