Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Pratet om ”klaner” är avhumaniserande

Polisens uttalande om kriminella klaner väcker debatt.Foto: MICHAELA HASANOVIC
Shora Esmailian.Foto: José Figueroa

Biträdande rikspolischefen hävdar att vissa barn är förutbestämda att bli kriminella.
Shora Esmailian skärskådar debatten om klaner och kriminalitet.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT. Han beskriver det som ett ”klanliknande” system där man gör allt för att skydda sina egna. Där man koordinerar och samkör sina historier och där den som inte ställer sig in i ledet blir utfryst eller straffad. 

Man skulle kunna tro att det är biträdande rikspolischef Mats Löfving som beskriver hur det fungerar i de ”40 stycken släktbaserade kriminella nätverken i Sverige, så kallade klaner” som han talade om i Ekots lördagsintervju (5/9). De 40 familjer han menar har kommit till Sverige ”enbart med syfte, att organisera och systematisera kriminalitet”.

Men det är det inte. Beskrivningen tillhör den franska journalisten Valentin Gendrot som under ett halvår walraffat som polis i en av Paris norra arrondissements. Under stort hemlighetsmakeri släpptes boken ”Flic” i dagarna av det lilla förlaget Goutte d'Or. I den beskriver Gendrot en poliskår som systematiskt misshandlar och förnedrar svarta, araber och migranter. Hur poliserna ute på patruller ”inte ser ungdomar, utan brottslingar” och luftar sina fördomar lika obekymrat som de andas: ”i min avdelning förekom rasistiska, homofobiska och machokommentarer varje dag.” 

Det borde ringa varningsklockor hos varje människa som hörde Löfvings utfästelser.

Rasism inom poliskåren är inget unikt för Frankrike. Näst efter pandemin är ingen annan story lika stor hittills i år som polisens utbredda dödande av svarta i USA. Och i Storbritannien ska ännu en utredning tillsättas efter en lång rad klagomål om att polisen diskriminerar icke-vita. I stället för att svälja rikspolischefens verklighetsbeskrivning med hull och hår skulle vi kunna sätta hans uttalande i det här sammanhanget. Hur klingar orden då? 

Det borde ringa varningsklockor hos varje människa som hörde Löfvings utfästelser. Det finns förvisso nätverk där många är släkt som ägnar sig åt brottslighet, som till exempel Johanna Bäckström Lerneby skildrat i reportageboken ”Familjen”, men Löfving talar om kriminella personer (vi vet inte vilka) i länder långt bort (inte heller det får vi reda på) som ser på en karta, pekar ut Sverige (varför vet vi inte) och bestämmer sig för att flytta hit enbart för att bedriva kriminell verksamhet. De arbetar med ”att skapa makt”, ”de vill tjäna pengar” och ”de tar sig också in i näringslivet och i det politiska livet”. Källa på det? Underrättelseverksamhet, som Löfving givetvis inte kan gå in på. 

'När avhumaniseringen är etablerad blir allt legitimt'.

Löfving lyckades därtill, utan tuffa motfrågor från journalisten Monica Saarinen, lägga ut en ännu allvarligare ”sanning” i Lördagsintervjun, nämligen den om ”klanernas” barn: ”De här barnen har liksom ingen ambition att bli en del av samhället utan de har en ambition, redan sen födseln och uppväxten, att ta över i kriminalitet”. 

Att unga människor blir kriminella beror för en svensk rikspolischef alltså varken på fattigdom, segregation eller brist på framtidstro utan är förutbestämt redan från födseln. Hos en bestämt, diffust identifierad – men helt klart osvensk – grupp av människor.

”När avhumaniseringen är etablerad blir allt legitimt, som att misshandla en tonåring eller en migrant”, skriver Gendrot. 

Efter lördagens intervju vore det naivt – för att tala med Löfvings egna ord – att inte frukta fler kommentarer som ”apejävlar” och ”blattejävlar” från svensk polis, utökad våldsanvändning och visitering grundad på hudfärg, registrering av barn (minns Skånepolisens romregister) och annan omsättning av chefens ord i praktik. 

Vem blir först med att göra en ”Flic” på svenska?

 

Shora Esmailian är journalist, författare och medarbetare på Expressens kultursida.