Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Passa på nu Skansen – lägg av med björnar

Lill-Babs med sina ungar 2016.
Foto: JANERIK HENRIKSSON/TT
Lill-Babs med sina ungar 2016.
Foto: JANERIK HENRIKSSON/TT

Skansen varnar för konkurs i pandemins spår.

Gunilla Brodrej föreslår en åtgärd för att spara liv och pengar.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT. Kommer ni ihåg Tassa, Tundra, Trubbel och Tiburtus som tumlade ut ur redet på Skansen för fyra år sedan? Just den kullen hade turen att få leva vidare i en djurpark i Belgien. Annars brukar dödligheten bland Skansens unga björnar vara hundra procent. Merlin, Medusa och Morpheus som föddes 2009 är alla döda. 

Och det beror inte på nåt virus utan på business. De kallas ”överskott”. 

Nu har det fötts nya fluffiga raringar och Skansen passar på att förutspå konkurs i pandemins spår. Begränsningen av scenevenemang är ett stort avbräck för biljettintäkterna. Denna motsägelsefulla verksamhet på en av stans finaste adresser är bra på att föra ut sitt budskap. Kulturdepartementet ska nu diskutera saken. Facebookgruppen ”Rädda Skansen” flödar över av kärlek. 

Det är mindre fokus på de störda vargarna i hägnet på Skansens skuggsida. Nallebjörnar är gulligare. Och vart annat eller vart tredje år får björnhonan Lill-Babs ungar. Det mår hon bra av, påstår Linda Törngren som är djurvårdschef på Skansen (SvD 20/4 2016), och medierna hjälper till att lansera den lyckliga tilldragelsen. Men de där ungarna får bara leva tills de blir könsmogna, annars kommer de att börja para sig med varandra. En anpassning till ett fritt liv är en alltför lång, svår och kostsam process. De europeiska djurparkerna vill sällan ha. Så det blir till att döda. 

Se så villigt publiken stänger av sin tankeförmåga.

De som ser Netflixdokumentären ”Tiger king” förstår lite mer om varför vi har svärmat så kring tropikhattar som Skansenakvariets Jonas Wahlström och på sin tid Owe Sandström. Även om nämnda svenska djurmän är beskedliga pojkar i jämförelse med de bisarra värstingarna i dokumentären. Där tjänas grova pengar på publik som tar selfies med späda tigerungar. 

”Tiger king” i Netflixdokumentären.
Foto: NETFLIX

Dessa cyniska amerikanska djurparkschefer driver sin verksamhet under sektliknande former. Ingen jämförelse i övrigt, bara ett bevis på den enorma attraktionskraft vilda djur har. Se så villigt publiken stänger av sin tankeförmåga. Så när Skansenchefen John Brattmyhr säger till SVT att ”djurhållningen är det sista som får fallera” får han ingen motfråga. Men bara djurfodret på Skansen kostar miljonbelopp årligen. 

Högsäsongen är kort, april till september. Det är naturligt, men ändå slöseri med Djurgårdens mark att man inte erbjuder en livligare verksamhet på vinterhalvåret. Man skulle kunna ha ett kreativt samarbete med studieförbunden och på så sätt vårda grundaren Hazelius pedagogiska projekt. 

Kort sagt. Har inte Skansen kapacitet för vilda djur som förökar sig så får Skansen sluta med det. 



Gunilla Brodrej är redaktör på Expressen Kultur.


Fotnot. Artikeln är uppdaterad på grund av ett tidigare faktafel.