Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Offra inte demokratin för maktbegärets skull

Jimmie Åkesson firar SD:s valframgång. Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Ulf Kristersson söker makt. Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN
"How democracies die".
"Toward democracy".
Per Wirtén. Foto: OLLE SPORRONG

På onsdag kan Ulf Kristersson bli statsminister med aktivt stöd från SD.

Per Wirtén påminner om hur demokratin hotas av rädda vita människor.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

ESSÄ | DEMOKRATI. Ska Ulf Kristersson bilda regering med aktivt stöd från Sverigedemokraterna? Onsdagens omröstning i riksdagen kan bli en ödesdiger vattendelare med långsam men mäktig efterklang. För första gången i landets moderna historia kan begäret att bli statsminister riskera demokratins framtid. Det är inte så konstigt att det gamla borgerliga samarbetet nu slits sönder. 

De båda amerikanska statsvetarna Steven Levitsky och Daniel Ziblatt, båda vid Harvard, har väckt stor uppmärksamhet i USA med boken ”How democracies die”. Den är en larmsignal för de som ännu inte vaknat och snappat händelseutvecklingens allvar – och den ringer skarpt även i Sverige.

Författarna vet vad de talar om. Under flera år har de undersökt hur demokratier inskränks eller avskaffats efter kalla krigets slut – i Peru, Venezuela, Ungern och andra länder. Förr avskaffades den med militärkupper. Nu sker det i huvudsak genom smygande processer, som ofta inleds av små till synes oförargliga förändringar inne i de demokratiska systemen: en ny styrelse för public service-tv, justeringar av valdistrikt, nya regler för hur man tillsätter domare eller köper in böcker till biblioteken. De kallar dem demokratins lönnmördare: Trump, Orbán, Chavez, Erdogan, Kaczynski.

Putin och Macron

Svårigheten är bara att identifiera dem, att göra skillnad mellan de som har motbjudande åsikter och de som dessutom har auktoritära avsikter. Trots att Sverigedemokraterna är försiktiga strateger verkar de uppfylla, eller beröra, tillräckligt många av de kriterier Levitsky och Ziblatt satt upp för att kvala in bland lönnmördarna: deras stöd till Orbán, oviljan att välja sida mellan Putin och Macron, det återkommande sorterandet av äkta och oäkta svenskar, föreställningen att politiken handlar om ”att segra eller dö”.

Författarnas viktigaste slutsats från alla olyckliga exempel är enkel och kategorisk: samarbeta aldrig med de auktoritära. Att ge dem inflytande och legitimitet är det första misstaget, som så småningom (och i värsta fall) kan leda till slutgiltigt nederlag. Det är vid den avgörande punkten riksdagen nu står och väger. Ja eller nej. De båda statsvetarna ropar sin varning över Atlanten: Valet är viktigare än ni tror!

Lockelsen att kasta alla invändningar åt sidan har motiverats på samma vis i varje land, vid varje tillfälle. Jag bockar av de välbekanta replikerna i boken. Man tror att de auktoritära kan kontrolleras, reformeras och ledas in ”på den rätta vägen”. Man väljer hellre att samarbeta med extremisterna – eftersom det finns dagspolitiska likheter på olika områden – än att släppa fram gamla ideologiska motståndare. 

Jag hör de här argumenten varje morgon i radion. Det kommer från direktörer, ledarskribenter, politiker och enstaka statsvetare. Tonläget är uppskruvat. Rösterna är gälla. De låter som barn när lördagsgodiset gått förlorat. Efteråt stryker jag under en rad i boken, en enkel uppmaning om tillnyktring: ”Det är bättre att förlora ett val, än att förlora demokratin”. 

Moderaterna och Socialdemokraterna

Några hänvisar till Danmark som uppmuntrande exempel på samverkan med fortsatt respekt för demokratins spelregler. Men även där har rättsstatens grundprincip nu rubbats, genom att de inför särskilt repressiva lagar för vissa platser och de som bor där. Olika invändningar mot utvecklingen har genom en serie framgångsrika manövrar i dansk debatt fixerats som extrema ståndpunkter från ytterkanten. Är det liknande försök som nu mobiliseras i upphetsade svenska åsiktsflöden? 

2018 har blivit strömkantringens år, från Socialdemokraternas inledande valrörelsekampanjer till den bittra borgerliga eftervalsdebatten. En opinionsundersökning visade nyligen att 45 procent av Moderaternas väljare vill ha en ren högerregering med sverigedemokratiska statsråd. Vi bevittnar ett värderingsskred, en strömkantring i stor skala.

En slutsats som Levitsky och Ziblatt landar i efter sina jämförelser mellan olika avdemokratiseringar är att konstitutioner, grundlagar och andra institutioner naturligtvis är viktiga skyddsvallar – det är ingen tillfällighet att Europas lönnmördare genast attackerar sina egna konstitutionella domstolar och misstänkliggör de europeiska – men att de snabbt faller samman om de inte omges av en stark demokratisk kultur. Det avgörande är hur vi bemöter varandra, att vi respekterar åsiktsskillnader och mänskliga rättigheter.

För två år sedan kom en annan amerikansk bok, en feting på 800 sidor, där historikern James Kloppenberg spårade demokratins framväxt, ”Toward democracy”. Den är intressant som pendang till ”How democracies die”. Den ena skildrar födelsen, den andra döden. Men slutsatserna är nästan identiska. Kloppenberg beskriver demokratin som ”ett etiskt ideal”, ett sätt att leva med andra – en rörlig vall av värderingar. Enbart rösträtt och rättsstat är otillräckliga skydd.

Fungerande mångkultur

För att demokratin ska vara hållbar behöver alla medborgare vilja lyssna till olika uppfattningar och väga samman dem; de måste respektera att människor har olika livsåskådningar och vill leva på olika vis; och att man ömsesidigt erkänner varandra. Kloppenberg menar att om demokratin som etisk livshållning urholkas, vilket nu sker i land efter land, så blir den skör. 

Är det den här ”mjuka” skyddsvallen av olika demokratiska värderingar som nu, under strömkantringens år, börjat svaja även i Sverige?

Levitsky och Ziblatt visar hur skrämmande långt upplösningen av värderingsvallen gått i USA:s politiska system. De fullföljer den kritiska undersökning som kollegerna Thomas Mann och Norman Ornstein inledde 2012 i den betydelsefulla ”It’s even worse than it looks”. Snart kan institutioner börja avskaffas och rösträtten inskränkas på allvar. 

Ska demokratin verkligen stupa på vita människors rädsla för verkligheten?

De identifierar flera orsaker till att den destruktiva spiralen fortsätter utan handbroms. En av de viktigaste beskriver de som en existentiell statusnervositet. ”Det är svårt att finna exempel på samhällen där krympande etniska majoriteter gett upp sin dominanta status utan strid.” Det stora uppdraget är därför inte bara att försvara demokratin, utan att fullfölja det etiska idealet och äntligen utveckla den till en fungerande mångkulturell ordning, skriver de avslutningsvis. Borgarklassens och männens maktanspråk skruvades ner av demokratin. Nu gäller det att på liknande vis få vita att retirera från orättvis status och smälta in i myllret. 

Samma fenomen präglar även Europa, där den hårda nationella högern nu reser barrikader mot invandring, mångkultur och globalisering. De vandrar fram genom kontinentens småstäder som en karismatisk vit väckelserörelse, där stridsropet att ”segra eller dö” ersätter de demokratiska värderingar som Kloppenberg identifierat med krigets intoleranta logik. Ska demokratin verkligen stupa på vita människors rädsla för verkligheten? 

På onsdag kan ett nej till Ulf Kristersson i bästa fall sätta broms på strömkantringens år och de negativa spiraler som Steven Levitsky, Daniel Ziblatt, James Kloppenberg och många andra varnar för. Att förlora en statsministeromröstning är trots allt en baggis mot att låsa upp bakdörren för demokratins möjliga lönnmördare.

 

 

 

SAKPROSA

STEVEN LEVITSKY & DANIEL ZIBLATT

How democracies die

Crown, 310 s.

 

JAMES T KLOPPENBERG

Toward democracy

Oxford University Press, 886 s.

 

 

Per Wirtén är författare och medarbetare på Expressens kulturredaktion. Hans senaste bok är "Är vi framme snart? Drömmen om Europas förenta stater"

I tv-spelaren ovan visas det senaste avsnittet av Kultur-Expressen.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!