Oberoendet slås fast i grundlagen

REPLIK. Europa befinner sig i en av de allvarligaste säkerhetspolitiska situationerna på årtionden. Den ryska invasionen av Ukraina tidigt på torsdagsmorgonen har kunnat följas och rapporteras i realtid av oberoende medier från hela världen, däribland SR och SVT. 

Public service-företagen har ett oerhört viktigt grundläggande uppdrag: Det handlar om att säkerställa att allmänheten kan få ta del av nyheter, samhällsinformation och program i vardagen, i fredstida kriser och ytterst i krig. Dessutom har public service-företagen ett unikt beredskapsuppdrag; att sända varningsmeddelandet Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) när en myndighet begär det. SVT och SR arbetar kontinuerligt för att säkerställa beredskapen och inte minst har pandemin visat hur viktigt det är att programföretagen kan utföra sina grundläggande uppgifter självständigt också under en allvarlig kris. 

Det är väsentligt att komma ihåg att den svenska grundlagsregleringen är skriven för att vara anpassad även till situationer av krig och krigsfara.

I Sverige har diskussionen om hur oberoende public service är i händelse av högsta beredskap ökat i intensitet den senaste tiden. I centrum står sändningstillståndens paragrafer om att SR och SVT då ska utgöra självständiga organisationer ”med totalförsvarsuppgifter och lyda direkt under regeringen”. 

Debattören Nils Funcke menar i en debattartikel att vår oberoende journalistik ”kommer att snöpas när statsnyttan kräver det.” 

Så är det förstås inte. Yttrandefrihetsgrundlagen står normhierarkiskt högst upp, avståndet till sändningstillståndets paragrafer är omfattande. I grundlagen slås det redaktionella oberoendet fast (kapitel 3), där konstateras i kapitel 4 utgivarens rätt att vägra innehåll. Utgivarens rätt att vägra är absolut. Förfogandelagen slår fast att radiosändare eller sändarutrustning inte får tas i anspråk om de används för tillståndspliktiga sändningar enligt radio- och tv-lagen. 

Att andra regler gäller i händelse av högsta beredskap är redan inskrivet i både tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Flera tryck- och yttrandefrihetsbrott kan enbart aktualiseras i händelse av krigsfara eller det som beskrivs som utomordentliga förhållanden. Hit hör exempelvis landsförräderi, landsskadlig vårdslöshet och ryktesspridning till fara för rikets säkerhet. 

Vet vi då vilken respekt som landets grundlagar skulle åtnjuta i händelse av högsta beredskap? Nej, givetvis inte. Men det är väsentligt att komma ihåg att den svenska grundlagsregleringen är skriven för att vara anpassad även till situationer av krig och krigsfara. Sammantaget kan vi konstatera att formuleringen om vad som ska gälla för public service-företagen vid högsta beredskap är motsägelsefull och vi har återkommande påpekat vikten av att den bör förändras eller förtydligas. Inte minst för att den strider mot yttrandefrihetsgrundlagen.

Av Björn Löfdahl och Anne Lagercrantz

Björn Löfdahl är programdirektör på Sveriges Radio. 

Anne Lagercrantz är divisionschef på Sverige Television.

Två män i en podd: Sista avsnittet

PODCAST. Det hade kunnat fortsätta i evighet, varför ska det sluta så här? En sökande podd från Expressen Kultur – om manlighet, kärlek och ensamhet. Med radiostjärnan Eric Schüldt och Daniel Sjölin, författare och tv-profil.