Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Nu utlämnas svenska medier åt statens smaklökar

Nils Funcke Foto: YLWA YNGVESSON

Nu sjösätts ett nytt utvecklingsstöd till medierna samt ett särskilt stöd för lokal journalistik. 

Nils Funcke varnar för hur medierna utlämnas åt statens tycke och smak. 

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT | MEDIER. Den 1 februari öppnas ytterligare ett ymnighetshorn av statliga miljoner till medierna. De två nya stödformerna tillsammans med det traditionella presstödet uppgår till 622 miljoner under 2019. En honungsfälla för ekonomiskt hårt ansatta medier.

Det traditionella presstödet fördelas efter mätbara faktorer som utgivningstakt, upplaga och andelen egenproducerat material. Fyrkantiga krav som inte medger en bedömning av själva innehållet. Det har lett till upprörda känslor när inte bara oförargliga eller allmänna nyhetstidningar utan även publikationer som främst Nya Tider och Nationell Idag men även Internationalen, Flamman och Proletären beviljats stöd.

Staten har varit blind för innehållet enligt grundprinciperna i tryckfrihetsförordningen.

Har varit.

De nya stödformerna har tillkommit för att stärka demokratin och en oberoende nyhetsförmedling. Stödet ska öronmärkas för publikationer som bedriver en regelbunden och allsidig nyhetsförmedling med ett brett utbud av ämnen och perspektiv och av hög kvalitet.

Ny gräddfil och statlig etikprövning

Myndigheten för press, radio och tv som ska fördela stödet har i ett utkast till förordning tolkat kravet på allsidighet som att innehållet ska vara aktuellt och relevant samt innehålla olika perspektiv och breda synvinklar. Kvalitetsbegreppet dristar sig myndigheten inte till att ens försöka konkretisera.

Nu väntar tycke och smak.

Enligt regeringen ska de nya stöden därtill bara kunna gå till verksamheter som ”följer god medieetisk sed”. Myndigheten tolkar det som att medier ingår i det självreglerande systemet och prövas av Allmänhetens Pressombudsman (PO) och Pressens Opinionsnämnd (PON).

Medier anslutna till PO/PON ges en gräddfil samtidigt som myndigheten förser PO/PON med en överrock, överinstans, i form av sig själv. Om det ”framkommer tydliga indikationer” på att verksamheten avviker från pressetiken och praxis så anses inte mediet uppfylla kravet på en god etik.

Tycke och smak samt statlig etikprövning.

Detta är illavarslande inte bara för självregleringens framtid utan också genom att utformningen gör reglerna oförutsebara och omöjliggör myndighetsbeslut som kännetecknas av likabehandling, saklighet och opartiskhet.

Mer styrning är att vänta

Enligt regeringen saknar många av de förordningar som styr fördelningen av 13 miljarder som årligen betalas ut till civilsamhällets ett demokratikrav. I andra fall är kraven olika och tillämpas olika. Därför ska en utredare ta fram ett ”förtydligat, rättssäkert och enhetligt demokrativillkor för den statliga bidragsgivningen”.

Det är sannolikt en tidsfråga innan kravs väcks för att regelverket för de nya mediestöden även ska omfatta det traditionella presstödet. Och i sin förlängning att demokratikravet införs även för stödet till verksamheter som faller in under mediegrundlagarna.

I stället för ett generellt stöd till medier och civilsamhällets organisationer som är blint för innehållet väljer regeringen att införa en statlig prövning av vem som är demokratisk pålitlighet, vad som är kvalitet och var gränsen för god etik ska dras.

För publicister står valet mellan principer och bidrag.

 

 

Av Nils Funcke

Nils Funcke är journalist och tryck- och yttrandefrihetsexpert.



FOTNOT. Artikeln har rättats. Det uppgavs tidigare att Nordfront hade fått stöd, vilket inte är korrekt. Publikationen som avsågs var Nationell Idag.