Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Munskydd ger en känsla av att ha uträttat något

Inget konstigt alls. En person bär munskydd på stan.Foto: Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN / Janerik Henriksson/TT
Köar i munskydd på Arlanda.Foto: ALEX LJUNGDAHL
Pestdoktor enligt Jan van Grevenbroeck.Foto: Wikimedia commons
Philip Warkander.Foto: OLLE SPORRONG

Ingen höjer längre på ögonbrynen vid åsynen av människor med munskydd.

Philip Warkander påminner om den fasansfulla åsynen av pestdoktorer i mask.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KOMMENTAR. Nyligen meddelades att de som vill flyga med SAS under de kommande månaderna måste införskaffa munskydd, som sedan ska bäras under flygresans gång. I länder som Italien och Frankrike, som åter öppnats upp efter isolering, är munskyddet nu vanligt förekommande i gatubilden. I Paris är den till och med ett krav för att få vistas i metron. För Aftonbladet beskriver parisbon Johanna Frändén effekten av att dölja ansiktet: som anonym är det lättare att bryta mot sociala konventioner och lagar. Samma resonemang utvecklas av David Le Breton i Le Monde: när vi täcker våra ansikten förlorar vi vår känsla av individualitet, men också nöjet att betrakta andra. Kort sagt, de sociala banden som vanligtvis binder oss samman försvagas när vi inte kan se varandra.  

Att vara maskerad på allmän plats brukar betraktas med misstänksamhet. Antingen rör det sig om fotbollshuliganer, som i skydd av en balaklava vandaliserar allmän egendom. Eller så är det politiska aktivister på ytterkanten som gömmer ansiktet för att kunna fortsätta sina ljusskygga aktiviteter. En tredje omdiskuterad kategori är de kvinnor som döljer inte bara ansikte utan hela kroppen under svarta tygsjok i religionens namn.

Kanske ansiktsmasken ger bäraren en känsla av att ha uträttat något.

Dagens corona-munskydd måste förstås ur ett radikalt annorlunda perspektiv: Bäraren betraktas av många som en ansvarstagande individ, som genom att täcka munnen skyddar sin omgivning från den egna utandningen. På kort tid har trenden slagit genom, och få höjer numera på ögonbrynen när de möter munskyddsklädda personer på gatan. Men, hittills finns ingen evidens för att den faktiskt hindrar smittspridan utan effekten bör i första hand ses som psykologisk. Kanske ansiktsmasken ger bäraren en känsla av att ha uträttat något, att ha ställt sig i vägen för allas vår osynliga fiende? 

I maskens näbb hade små behållare med parfym installerats.

Munskyddsmodet har också historiska paralleller. I 1600-talets Italien och Frankrike, när pesten härjade som värst, använde läkarna ett slags ansiktsmasker i form av fågelhuvuden. I maskens näbb hade små behållare med parfym installerats, så att läkarna inte skulle försvagas av sjukdomens odörer. På huvudet bar de speciella, platta hattar för att signalera sin profession, och kläderna var noggrant vaxade. Maskerna var alls inte dumma ur estetiskt perspektiv, men till skillnad från vår tids munskydd var de en ovälkommen syn. Läkarna tillkallades oftast när någon redan var allvarligt sjuk och därför förknippades deras utstyrsel med annalkande död och sorg. 

Det moderna modet sägs, av en nästintill enig forskarkår, ha uppstått i norra Italien under 1300-talet. Anledningen brukar sägas vara ett allmänt ökat välstånd som krävde att social status kunde kommuniceras snabbt och effektivt, även främlingar emellan. Mindre känt är att detta välstånd uppstod som konsekvens av digerdöden, som under 1340-talet dramatiskt decimerade befolkningen. De som överlevde sjukdomen ärvde sina släktingar, vilket ledde till snabbt ökande rikedomar och därmed också en ny konsumtionskultur.

Än är det för tidigt att dra några mer långtgående slutsatser av hur den pågående pandemin kommer att påverka vad vi spenderar pengar på, men uppenbart är att mode och sjukdom genom historien uppträtt som tätt sammanflätade fenomen. 

 

 

 

Philip Warkander är lektor i modevetenskap, författare och medarbetare på Expressens kultursida.