Jag måste ha Ingmar Bergmans fåtöljer

KOMMENTAR. Det är två gröna fåtöljer i manchester. Tagna från hemmet och omklädda för att passa in i Ingmar Bergmans tv-serie ”Scener ur ett äktenskap” (1973) där de skulle ta emot Liv Ullmans och Erland Josephsons bakdelar.
Men eftersom det är Ingmar Bergman vi talar om och budgeten var snäv plockar han såväl rekvisita, scenografi och ämnen från sin absoluta privata närhet. Alltså är dessa stolar desamma som stod i hans och Ingrid von Rosens hem från 1971 och framöver. 

De fanns i hemmet vid Karlaplan, släpades med till München dit Bergman flydde från svenska skattmasen. Sedan bars de hem igen till Fårö för att nå sin slutliga destination på Ilsholmens gård som var den älskade Ingrids släktställe i Roslagens famn. På denna plats har även Bergmans körkort och lite annan memorabilia förvarats som nu går på auktion. Aldrig att jag skulle buda på ett gulnat körkort från en varm bakficka. Ej heller på någon av hans kärleksfulla lappar till Ingrid, även om den är signerad ”Gubbis”. Det är för intimt. Men fåtöljerna!

Glödande av proveniens. Gröna som skogen och ångesten. De har stått i rummet där Ingmar Bergman regisserat Liv Ullman som han nyligen dumpat för Ingrid von Rosen som bokstavligen stövlar omkring på Fårö i Ullmans stövlar. De har burit Erland Josephson, snygga krullhåriga Josephson, som jag alltid varit så svag för. Varför skulle jag inte begära dem? 

Man måste vara lite av en snuskhummer för att sätta sig ner i det mjuka manchestret.

Jag tänker att vi skulle ställa fåtöljerna i ett av rummen som blivit tomma när barnen flyttat ut och sitta och ”tala” med varandra som huvudpersonerna i en borgerlig tragikomedi. Under rubrikerna från tv-serien: ”Konsten att sopa under mattan” eller ”Analfa­beterna”.

Det vill säga min man skulle vägra sitta. Inte för att fåtöljerna har konnotationen sprucket äktenskap, de var ju en konstant i Bergmans stabilaste femte äktenskap, det som höll fram till Ingrids död 1995. Nej, inte för det. 

Man måste vara lite av en snuskhummer för att sätta sig ner i det mjuka manchestret. En sån är inte min man. Skicket enligt konditionsrapporten är ”Fläckar, bruksslitage”. 

I skrivande stund är högsta budet på 6608 kronor. Men ha dem, det ska jag. Det må bära eller brista.  

Gunilla Brodrej är kritiker och scenkonstredaktör på Expressens kultursida.

Lunch med Montelius: ”Allmänna klagomål”

PODCAST. Gunilla Brodrej och Martina Montelius har några klagomål. Hotell ställer in badkar i sovrum, tävlingarna i ”Allt för Sverige” är för torftiga och frisyrerna i ”Kontrapunkt” för komplicerade. Dessutom lägger en kär podd ner och det är krig.