Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Metoo drar ner brallorna på danska mediebranschen

CHOCKADE PUBLIKEN. Sofie Linde, programledare för danska ”X-Factor” höll ett uppmärksammat tal när hon ledde den danska humorgalan.Foto: Skärmdump/TV2 Zulu
Sofie Linde i ”Debatten” med Pia Kjarsgaard.Foto: DR
Journalisten Sara Berg.Foto: MIRIAM PREIS
Producenten Peter Aalbæk Jensen som i flera sammanhang visat upp sig naken.Foto: WILMANN THOMAS / PRESSENS BILD, POLFOTO

Tre år efter alla andra länder har metoo nu exploderat i Danmark.

Expressen Kultur åkte till Köpenhamn för att se vad som hände efter programledaren Sofie Lindes epokgörande tal.

– Kränkthetskulturen i Danmark intresserar kanske en halv procent av befolkningen, säger demonproducenten Peter Aalbæk Jensen.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

REPORTAGE. I entrén till danska TV2 står en gyllene viking med en regnbågsflagga i handen. Som en perfekt symbol för det gamla Danmark och det nya. Här arbetar Sofie Linde, tv-programledaren som blivit förgrundsgestalt för landets nyvakna metoo-rörelse.

Under den danska motsvarigheten till ”Humorgalan” höll hon ett feministiskt brandtal där hon bland annat avslöjade hur den ”store tv-kanon” under en jullunch för tolv år sedan hotade att förstöra hennes karriär om hon inte gick med på att suga hans kuk.

– Vi hade metoo även för tre år sedan, men då handlade det främst om grövre saker, som våld och fysiska övergrepp. Nu är vi inne på runda två: vardagssexismen.

Det säger Christine Brink, även hon journalist på TV2. Tillsammans med Anne Sofie Hvenegaard Larsen och ytterligare fyra kolleger skrev hon ett öppet brev till försvar för Linde. Det fick 1 615 underskrifter från kvinnor i mediebranschen.

– Många har nog känt att deras erfarenheter varit för obetydliga, men nu har det blivit uppenbart att frågan inte handlar om huruvida problemet finns eller ej, utan om hur utbrett det är, säger Hvenegaard Larsen.

De kvinnor som undertecknat brevet vittnar om allt från opassande sms och män som tafsat till obehagliga kommentarer och löneskillnader. Och problemet finns överallt: på tv:n, radion och på tidningarna.

Metoo blev en bris

Men varför är det först nu som metoo fått uppmärksamhet på allvar i Danmark? Jag träffar Marianne Egelund Siig på ett kafé i Hellerup. Hon är vd på konsultfirman Mannaz och har arbetat med jämställdhetsfrågor och mångfald i snart 20 år, med Norden som sin arbetsplats. Runt halsen har hon en kvinnosymbol i en tunn kedja.

Jämställdhetskonsulten Marianne Egelund Siig.Foto: Lone Mørch.

– I Sverige skapade metoo en storm, i Norge en kraftig vind och i Danmark blev det bara en lätt bris. Jag tror att det beror på två saker: dels är vi i Danmark övertygade om att vi redan är jämställda, dels har vi en stark tro på meritokrati. I Sverige har ni en grundläggande förståelse för att det finns strukturer.

Det är sant att vi i Sverige pratar mycket om jämställdhet och vi har en statsminister som kallar sig feminist – något som av många danskar ses som ett svaghetstecken. Å andra sidan är både statschefen och regeringschefen kvinnor i Danmark.

Vill inte vara offer

Men att vara kvinna i maktposition gör en inte immun mot fördomar. Under en diskussion i DR2-programmet ”Debatten” nyligen, anklagade den danska politikern Pia Kjærsgaard Sofie Linde för att göra sig själv till offer. Och offer är det sista man vill vara i Danmark, enligt Rikke Juellund, frilansande scenograf för institutioner på båda sidor av sundet.

– Ingen vill vara den tråkiga kvinnan som man inte får flörta med, glädjedödaren.

Scenografen Rikke Juellund.Foto: Udviklingsplatformen for Scenekunst/Pressbild.

Hon var involverad i den första vågens metoo, där fokus låg på teater och film. Det cirkulerade ett öppet brev som hon skrev under, det kallades till branschmöten och upprättades en jourtelefon dit man kunde ringa om man utsatts för något kränkande.

– Men sedan dog det ut.

Juellund tror att en av orsakerna till att metoo aldrig nådde längre i Danmark den gången är den danska humorn, som är djupt rotad i folksjälen. Jag tror att det stämmer. Utanför slutna sällskap i Sverige skämtar vi bara uppåt i makthierarkin, medan den danska inställningen tycks vara att eftersom alla är jämlika så får man skämta åt alla håll och kanter.

– Vi hanterar svåra saker genom att skämta och ironisera och det är ett effektivt sätt att tysta diskussionen. Skillnaden jämfört med för tre år sedan är att när män går över gränsen i dag, så är de noga med att lägga till något i stil med att ”detta är väl metoo numera”, säger Juellund.

 

DETTA HAR HÄNT

Programledaren för ”X-Factor”, Sofie Linde, höll ett tal på danska humorgalan där hon anklagade sin bransch för sexism bland annat genom ett konkret självupplevt exempel.

Sex tv-kolleger skrev ett brev till försvar för Sofie Linde som har undertecknats av en stor mängd kvinnor i mediebranschen.

Danska Journalisten har avslöjat omfattande sexuella trakasserier i medierna.

Ekstra Bladet är en av de utpekade redaktionerna, där bland annat en medarbetare anmälde sexuella trakasserier 2017 som enligt Politiken då viftades bort.

Flera initiativ i branschen för att undersöka metoo-problemet i Danmark har tagits de senaste veckorna.

Det finns en rädsla i Danmark för det som kallas ”svenska förhållanden” – ett tillstånd där den politiska korrektheten förstör allt roligt och man inte får tala fritt. En undersökning från Göteborgs universitet, publicerad 2019, bekräftar denna oro. Där fastslås att den danska medierapporteringen var mindre omfattande och mer kritisk till metoo än den svenska.

Få män har pekats ut

Sofie Linde, som avböjer intervju, valde att inte namnge mannen som utsatte henne för sexuellt ofredande och det är genomgående för metoo i Danmark: det har varit få utpekanden.

– Vi vill visa att problemet inte går att koka ner till några få män. Då är risken att de får gå och så tror man att allt är löst, säger Christine Brink på TV2.

Frisläppt 70-tal. Från Thomas Vinterbergs film ”Kollektivet”.Foto: Zentropa.

Den ende som egentligen namngetts offentligt är Peter Aalbæk Jensen, som driver filmbolaget Zentropa tillsammans med Lars von Trier. Efter att han anklagats för sexuella trakasserier 2017 bröt svenska Film i väst samarbetet med honom och danska Arbetsmiljöverket gjorde en utredning, som inte ledde till några allvarligare konsekvenser. Även detta säger något om kulturskillnaderna länderna emellan.

– De kunde konstatera att medarbetarna var nöjda, men de meddelade mig att jag inte längre fick tvinga eleverna att välja mellan smisk och att städa hönshuset – så nu är det bara hönshuset som gäller.

Ingen ”korrekthetspolis”

Aalbæk Jensen svarar i versaler via mejl, från sin e-postadress ”svinet”, och poängterar att åsikterna står för honom, inte Zentropa. Han menar att han är stolt över att vara en bråkmakare och provokatör och att han vägrar att rätta sig efter någon ”korrekthetspolis”.

Jag frågar honom varför han tror att det gått så långsamt för metoo i Danmark.

– Kränkthetskulturen i Danmark intresserar kanske en halv procent av befolkningen, resten är bedövande likgiltiga. Men Danmark är ett platt litet skitland, där antimoralism och anticensur är vår andliga grund. Vi var först i världen med att tillåta samkönade äktenskap, vi avskaffade censuren för pornografi på 1960-talet, vi stod i frontlinjen för kvinnokampen och det finns en anledning till att Christiania ligger här och inte i Stockholm. Frisinne är en del av vårt DNA, men om det är bra eller dåligt är upp till andra att avgöra.

Frågan är också om det kan kallas frihet om det inte inkluderar alla. Mycket av det som är normaliserat i Danmark, skulle i Sverige klassas som sexism. Det räcker med att titta på ”sälj grej med tjej”-debatten för några år sedan, som ledde till en ökad medvetenhet inom den svenska reklambranschen. Danska Ekstra Bladet har fortfarande kvar sin ”side 9-pige” och har nu anklagats för att ha tystat ner anklagelser om sexuella trakasserier. Chefredaktören uppger till Politiken att man ska ta itu med problemen.

Samtidigt är det lätt att som svensk snegla avundsjukt på det danska hygget och den tillåtande atmosfären i grannlandet. Men måste man verkligen ta det goda med det onda?

Ekstra Bladet har fortfarande en ”side 9-pige”.Foto: Skärmdump Ekstra Bladet.

Sofie Lindes uttalande har genererat reaktioner på fler håll: kvinnliga politiker har berättat om gränsöverskridande beteenden i riksdagen, journalisthögskolan ska kartlägga studenternas erfarenheter av sexism under praktiken och efter ett stormöte på TV2 har nyhetschef Jacob Kwon erkänt att man har ett problem med en mansdominerad kultur. 

Enligt scenograf Rikke Juellund har metoo en större chans att nå ut bredare den här gången.

– Det saknades en tydlig frontfigur förra gången. Dessutom är det mediekvinnor som är drivande nu, de har en helt annan plattform. Men någonting måste förändras i grunden, min 17-åriga dotter orkar knappt säga att hon är feminist längre, för det möter så mycket ifrågasättande. Här känner sig många män tyvärr fortfarande hotade.

Danmark halkar ner

Marianne Egelund Siig är inne på samma linje. Det finns ingen magisk lösning på problemet; man måste jobba på flera fronter. Hon säger att det är en missuppfattning att tro att allt kommer att lösa sig med tiden. Danmark har till exempel halkat ner till fjortonde plats på World economic forums jämställdhetsindex, med övriga nordiska länder på topp fem.

– Det betyder inte nödvändigtvis att vi har blivit sämre, utan att alla andra har blivit bättre. Jag har föreläst om mångfaldsproblem och visat statistik under åratal. Nu säger folk att ”det är bra att ni säger ifrån”. Nej, säger jag, det är bra att ni äntligen lyssnar.

 

Sara Berg är journalist och kritiker.

 

 

Lyssna på ”Lunch med Montelius”

https://embed.radioplay.io/?id=73105&country_iso=se

En omtalad podd från Expressen Kultur – som tar er med bakom kulisserna i kulturvärlden. Med två av kultursidans stjärnor: Martina Montelius, teaterdirektör och författare, och kritikern Gunilla Brodrej. Podden är en hyllning till alla kulturtanter där ute oavsett kön.