Makten ska inte avgöra vilka åsikter som är rätt

Utredare Mats Svegfors och kulturminister Jeanette Gustafsdotter.
Foto: MARKO SÄÄVÄLÄ / TT NYHETSBYRÅN
Nils Funcke.
Foto: OLLE SPORRONG

Debatten om utredaren Mats Svegfors nya förslag om framtidens mediestöd fortsätter.
Nils Funcke oroar sig över den statliga tillsyn och innehållsgranskning som nu väntar. 

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT. ”Nyhetsförmedling av hög kvalitet”, ”rimliga krav på tillförlitlighet och relevans”, ”särskilt stor betydelse för mediemångfalden” och ”av vikt för demokratin i bevakningsområdet”.

Beslut om mediestöd ska ”så långt det låter sig göras (…) bygga på rent objektiva bedömningar”.

Ovanstående är ett axplock av otydligheter och gummiformuleringar i Mats Svegfors förslag till framtidens mediestöd, ”Ett hållbart mediestöd för hela landet”. 

Förslaget till lagtext och motiveringarna uppfyller inte rudimentära krav på förutsebarhet som kännetecknar en god lagstiftning. Förutsebarhet liksom proportionalitet och ett tydligt behov är särskilt angeläget när regleringen berör den fria åsiktsbildningen.

För att få stöd måste nyhetsmediet enligt förslaget till lagtext bedriva:

”en publicistisk verksamhet som inte står i strid med grunderna för det demokratiska styrelseskicket samt respekten för alla människors lika värde och den enskilda människans frihet, integritet och värdighet”.

Det traditionella presstödet omfattar ingen bedömning av sakinnehållet i en tidning. Presstöd har utgått från uppgifter som varit möjliga att mäta eller räkna, till exempel upplagan. När mediestödet infördes 2019 lades kraven på att medier skulle upprätthålla en ”god etik” och hålla en ”hög kvalitet” för att få mediestöd. Den otacksamma uppgiften att uttolka innebörden och tillämpa begreppen hamnade på Myndigheten för press, radio och tv.

Tillämpningen av mediestödet är bara en västanfläkt mot vad som väntar av statlig tillsyn och innehållsgranskning.

Newsvoice nekades stöd eftersom mediet bland annat publicerat anti-vaccinbudskap. Staten fann att webbplatsen ”delvis” består av artiklar som präglas av ett ”icke vetenskapligt synsätt”. Kvaliteten var inte tillräckligt hög.

Tillämpningen av mediestödet är bara en västanfläkt mot vad som väntar av statlig tillsyn och innehållsgranskning. 

Utöver demokratikravet, respekt för principen om allas lika värde, den personliga integriteten och den enskildes värdighet vill Svegfors ha kvar kraven på saklighet och god etik.

Den som ”ignorerar eller motverkar allmänt vedertagna etiska hänsyn” ska inte beviljas stöd. Den som inte ”generellt uppfyller rimliga krav på tillförlitlighet och relevans för att vara av vikt för demokratin i bevakningsområdet” kan inte komma i fråga för stöd.

Mediestöd ska heller inte ”lämnas vid förekomsten av tryck- eller yttrandefrihetsbrott, exempelvis hets mot folkgrupp”. Då behöver myndigheten inte göra någon självständig bedömning utan bara hänvisa till domstolens beslut.

Svegfors menar att demokratikravet ska tillämpas restriktivt. Ingen av de titlar som uppbär stöd i dag skulle nekas stöd enligt Svegfors.

Mats Svegfors bedömning väger lätt.

För det första är det inte han som kommer att pröva bidragsansökningar och för det andra har han fel. Samnytt som fick mediestöd 2021 har fällts för förtal i ett yttrandefrihetsmål och skulle enligt förslaget hamna utanför stödsystemet.

Till skillnad mot Jehovas vittnen ska den som nekas mediestöd inte kunna överklaga mediestödsnämndens beslut.

Objektiva bedömningar må i sammanhanget vara önskvärda men är omöjliga. Ett exempel är när tre statsråd vid tre olika tillfällen nekade Jehovas vittnen statsbidrag bland annat med hänvisning till bristande respekt för demokratin. Samtliga tre beslut upphävdes av Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD). Justitiekanslern ålade regeringen att betala ut innehållet stöd och ett skadestånd till församlingen.

Till skillnad mot Jehovas vittnen ska den som nekas mediestöd inte kunna överklaga mediestödsnämndens beslut.

Att utifrån innehållet pröva ansökningar om stöd är enligt Svegfors förenligt med yttrandefriheten. Han hävdar att det ”handlar om två helt olika delar av rättssystemet som har helt olika syften”.

Den fria åsiktsbildningen utgör en av grunderna för det demokratiska styrelseskicket. Utöver ett uttryckligt förbud för staten och dess myndigheter att ingripa mot ett yttrande innan det offentliggjorts finns ett förbud i tryckfrihetsförordningen för hindrande åtgärder.

Det allmänna får inte stoppa eller försvåra spridningen av ett yttrande på grund av dess innehåll genom att ”hindra tryckning eller utgivning av en skrift (…) Detsamma gäller i fråga om hinder mot spridning av en skrift bland allmänheten”.'

Visserligen kan den som vill undvika en direkt statlig tillsyn avstå från att söka mediestöd.

En skatt, ett förbud för marknadsföring, krav på tillstånd eller förbud att använda vissa distributionskanaler är exempel på administrativa åtgärder som inte är förenliga med grundlagarna när de riktas mot publiceringar med visst innehåll. 

På motsvarande sätt får positiva åtgärder för vissa publikationer negativa följder för andra och försvårar nyetableringar.

En i verklig mening fri åsiktsbildning förutsätter att staten och det allmänna avhåller sig från såväl negativa som positiva åtgärder som grundar sig på en värdering av innehållet.

Alternativet som återstår för en regering som tar yttrandefrihetsregleringen på allvar är generellt verkande åtgärder, till exempel justeringar av skattesatser, som underlättar för all publicistisk verksamhet.

Nu väntar i stället mer av statlig reglering och detaljstyrning.

Visserligen kan den som vill undvika en direkt statlig tillsyn avstå från att söka mediestöd. Att få stöd är vare sig en rättighet eller skyldighet.

Men mediestödet och yttrandefrihetsregleringen utgör tillsammans med bland annat skattepolitiken och public service de förutsättningar det allmänna anser ska gälla för nyhetsförmedlingen och opinionsbildningen.

När staten inom bidragssystemen avgör vad som är allmänt acceptabelt och uppfyller demokratikravet får det en styrande effekt på all nyhetsförmedling och i sin förlängning även opinionstexter.


Av Nils Funcke
Nils Funcke är journalist och tryck- och yttrandefrihetsexpert.



Månens sällskap: Erotiserande livsprocesser

https://embed.podplay.com/manens-sallskap-1449/erotiserande-livsprocesser-126795/light?platform=podplay

PODCAST. Eric Schüldt och Natalie Lantz pratar om sexualitetens terrorbalans och om att bejaka leken som livshållning.