Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Låt inte Wollter slippa kraven på botgöring

Sven Wollter. Foto: /IBL / /IBL
Ingvar Kamprad. Foto: PATRIK ÖSTERBERG / ALL OVER PRESS

Ingvar Kamprad avkrävdes med all rätt ursäkter och avståndstaganden från sin bruna bakgrund.

Gustaf Johansson undrar varför vi inte behandlar vänsterprofiler som svurit sig till en annan blodbesudlad 1900-talsideologi på samma sätt.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT | TOTALITARISM. Ibland ställs man inför möjligheten att testa en hypotes som trots att den uppstått helt slumpmässigt är så illustrativ att den framstår som konstruerad. Det skedde till exempel tidigare i veckan, då det meddelades att Sven Wollter tilldelats Jan Myrdalsällskapets Leninpris. Vilken är då hypotesen? 

Jo, för något dygn sedan dog som bekant Ikeas grundare Ingvar Kamprad, och sedan dess har offentligheten till ungefär lika del varit fylld av hagiografier som av texter som påmint om Kamprads relation till högerextrema rörelser, under krigsåren och därefter.

Ingvar Kamprad tog avstånd

Likheten med Wollter är uppenbar: en offentlig person som svurit sig till en av 1900-talets blodbesudlade totalitära ideologier. Men medan Kamprad då han ännu levde både hann ta avstånd från de ideologiska miljöer han tidigare rört sig inom, och be om förlåtelse för att han alls befunnit sig där (vilket Dan Korn påmint om i tidskriften Kvartal) är det svårt att föreställa sig att något liknande framgångsrikt skulle avkrävas Wollter. I det fallet går inga drev, briserar inga skandaler. Det är uppenbarligen skillnad på totalitarism och totalitarism, på mord och mord.

 

LÄS MER - Ulrika Knutson: I berättelse om Ikea spelar vi alla huvudrollen 

Lenins, Stalins och Maos apologeter

När man påpekar detta enkla blir man ofta beskylld för att ägna sig åt whataboutism och snickra kålsuparteorier. Som vore det fullständigt orimligt att döma Lenins, Stalins och Maos apologeter lika hårt som vi rätteligen dömer Hitlers. Det är en märklighet, en av den svenska offentlighetens stora gåtor.

Men kanske är jag orättvis, kanske är slutsatserna förhastade. Hypotesen att det är enklare att komma undan med totalitära böjelser om de tar kropp till vänster testas i detta nu, på en kultursida och i ett Facebookflöde nära dig. 

Vi får vänta och se.

 

Av Gustaf Johansson

Gustaf Johansson är skribent och doktorand i historia vid Uppsala universitet.

 

LÄS MER - David Lindén: Varför vill liberaler ta emot Aftonbladet Kulturs ideologipris? 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!