Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Borde oroa fler när ”Pang i bygget” rensas bort

John Cleese i rollen som Basil Fawlty i ”Pang i bygget”.Foto: FOTO: BBC/TV4 / BBC

Hynek Pallas ser en fara i att försöka rensa kulturen från statyer och filmer som väcker anstöt.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT. ”I dag var det en lärare som använde N-ordet.”

”Varför då?”

”Vi pratade om Agatha Christie och hon sa vad boken 'Och så var de bara en' hette förut.”

”Det är bra att ni vet hur historien har sett ut.”

”Men tänk om det hade varit någon mörk i klassen?”

George Floyds död i händerna på polisen har skapat den största globala protestyttringen sedan klimatfredagarna. Och när till och med hela svenska mellanstadieklasser skriver ”BLM” på händerna leder det nog till nyttiga middagskonversationer i många hem.

Att i dessa lägen ta fram sina liberala glasögon är sällan populärt. Det renhållningsarbete som numera är del i progressiva protester på gator och i sociala medier tillåter sällan nyanser. Statyer ska i plurret, filmer ur offentligheten.

Det förflutna måste ses genom mer komplex lins.

Men den som stöder att en staty över kolonialmördaren Leopold II – eller statyer av sydstatsgeneraler uppförda som rasistisk kritik av svart kamp – bör tas ner anser inte nödvändigtvis att Winston Churchill eller Carl von Linné ska bort. Det förflutna måste ses genom mer komplex lins än så.

Är man engagerad i kunskapsproduktionen kring den Hollywoodfilm som har en allt annat än ideologiskt korrekt historia tar man sig för huvudet åt en del reaktioner. Jo, att ”Borta med vinden” likt en del annan klassisk film, inte minst ”Nationens födelse”, gav en milt uttryckt lögnaktig bild av den amerikanska södern och slaveriet är korrekt. Att detta skulle vara okänt eller att denna kunskap skulle vara svåråtkomlig är det inte.

Här märks det ointresse som i dag finns för filmkultur. Hollywoods mörka historia, i synnerhet rasismen, har länge lyfts i allt från dagstidningar till poddar. Det var riktigt av manusförfattaren John Ridley (”12 years a slave”) att insistera på att filmtjänsten HBO Max skulle sätta ”Borta med vinden” i ett förklarande sammanhang (LA Times 8/6). 

Till och med harmlösa ”Pang i bygget”-avsnitt dras in.

Men till den som menar att fiktion inte ska finnas i offentligheten utan sådan kontext kan man också påpeka detta. När du prenumererar på en filmtjänst betalar du omkring 100 kronor i månaden. Den utmärkta dvd av ”Nationens födelse” som länge funnits i England, med dokumentärer och texter som förklarar bakgrunden, kostar dubbelt så mycket.

Någon ska forska, filma och skriva – och som allt kulturarbete kostar det pengar. Det gäller även artiklarna om dessa filmer som har skrivits i många år och är en googling bort. Betala för dem och sprid dem. För det är viktigare att förstå historien än att ta bort anstötlig fiktion ur offentligheten. Tv-bolags nervösa beteende som gör att till och med harmlösa ”Pang i bygget”-avsnitt dras in borde oroa fler.

Behovet av egenansvar bortom symboliska gester speglas även i andra aspekter av de internationella protesterna. Att se Black lives matter-demonstrationer dra igenom Prag var en dubbel känsla för tjeckiska romer. Så sent som 2009 dömdes landet i Europadomstolen för en skolsegregering som liknar den USA hade fram till 1950-talet. Men några offentliga solidaritetsyttringar för romer finns inte på tjeckiska gator.

Måste vara lyhörd för sin historia.

Journalisten Gary Younge skrev nyligen om Europas mångåriga protester mot amerikansk rasism, och hur detta ibland dolt brister på hemmaplan (New York Review of Books 6/6). Han menar att den som vill överföra det viktiga som nu pågår till sin bakgård måste vara lyhörd för sin historia och sitt sammanhang.

Det är en lyhördhet vi missar om vi inte gör skillnad på Linné och general Lee, på ”Pang i bygget” och ”Borta med vinden”. Jag lär hellre nästa generation att skaffa sig kunskap om hur världen på grund av historien ser ut – hur våra samhällen präglas av ojämlikhet – än att vissa ord, individer och filmer ska behandlas som radioaktiva.

För det är inte läraren som använder N-ordet om en av historiens mest sålda böcker som är problemet i inledningens exempel – utan att det 2020 fortfarande finns helvita skolklasser i svenska storstäder.

 

Hynek Pallas är författare och medarbetare på Expressens kultursida. Hans senast bok är ”Ex. Migrationsmemoar 1977–2018”.