Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Kristallnatten handlar inte om höger eller vänster

Bilden visar sönderslagna butiksfönster vid Friedrichstrasse i Berlin dagen efter kristallnatten den 9 novemeber 1938. Foto: EPA / EPA PRESSENS BILD
Under kristallnatten sattes synagogan på Fasenstrasse i Berlin i brand. Foto: AP / AP TT NYHETSBYRÅN
Inför 80-årsminnet av kristallnatten har bilder från Novemberpogromerna placerats ut på de platser där de togs 1938. Den här bilden är från Kürfurstendamm i Berlin. Foto: MARKUS SCHREIBER / AP TT NYHETSBYRÅN
Charlotte Wiberg är skribent och filmvetare. Foto: PRIVAT

I dag är det 80 år sedan Novemberpogromen i Hitlertyskland. 

Charlotte Wiberg påminner om att det fortfarande är farligt att vara jude.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

MINNESDAG | KRISTALLNATTEN. Är det som 1933 i dag? Nej, men det är ändå farligt läge, menar historikern Yehuda Bauer i en intervju i Berliner Zeitung (21/10)

Demokratin är hotad, men inte främst av krafter där judehatet står i centrum. Jag för min del tänker ändå på Ungern och dess rasande, uppenbart antisemitiska kampanj mot judiske filantropen George Soros

Men förvisso. Skillnaden är uppenbar. Då Novemberpogromen ägde rum 1938 hade nazisterna varit vid makten i Tyskland i fem år. Politiken var öppet antisemitisk från dag ett och antisemitismen var central i den nationalsocialistiska världsåskådningen. 

1935 hade Nürnberglagarna införts, där judar fråntogs sitt medborgarskap. Stegvis förlorade judar sina mänskliga rättigheter och med pogromen – där synagogor brändes, judisk egendom förstördes, judar dödades och tillfångatogs – inleddes det fysiska våld som kom att kulminera i Förintelsen. Våldet var alltså orkestrerat och beordrat av landets styre. Det är den avgörande skillnaden som gör att vissa menar det oanständigt att jämföra dagens antisemitism och rasism med Tredje rikets.

Massaker i Pittsburgh

Men som vi sett gång efter annan kan det ändå vara farligt att vara jude även i dag. Vi såg det i Pittsburgh helt nyligen då elva judar sköts ihjäl i en synagoga. Vi har sett det i hatbrott i Frankrike och andra länder. I Sverige har judiska politikers hem utsatts av brandattentat; antagligen hatbrott som tros stamma från högerextremistiskt håll. 

Mindre våldsamt men inte mindre bittert är det att som judisk medlem i Labour i England bli spottad i ansiktet och kallas för mänskligt lägre stående varelse av partikamrater. Och i Ungern påstås Soros med  den paranoia som brukar ackompanjera antisemitism vara någon som skapar flyktingvågor i syfte att splittra det ungerska folket, och som måste stoppas.

 

 

Det är alltså den politiska ledningen i Ungern som gör detta. Också borta över havet i Trumpland anklagar presidenten samme Soros för att betala politiska motståndare – det är i alla fall, säger han, möjligt. Den stora flyktingkaravanen från Sydamerika får pengar någonstans ifrån, menar Donald Trump. Och han betraktar flyktingarna som en fientlig invasion, som ska stävjas med militärmakt.  

Novemberpogromen var enligt Yehuda Bauer inte bara startskottet som ledde fram till Förintelsen, utan också en förberedelse inför kriget. I det märkliga och förvridna tänkande som följdes var förföljelse av judar också en krigföring mot ”bolsjevismen”. 

Som bekant är de anklagelser som riktats mot judar helt motsägelsefulla (de förknippades ju också med USA och en dekadent, själlös kultur). Det är omöjligt att tala om antisemitism av i dag utan att förhålla sig till historien. Utpekandet av Soros är inte ett kommando att bruka våld mot judar, men väl en tankefigur som är kusin med Tredje rikets. 

 

LÄS MER – Göran Rosenberg: Så blev Förintelsen möjlig

Auschwitz 

De/vi som varnar för utvecklingen tänker sig/oss dock inte nödvändigtvis ett upprepande av Auschwitz. Det är redan illa nog. Låt oss hoppas att den eliminatoriska antisemitism som säger att varje jude måste dö aldrig vinner mark igen. 

Men det finns ju många former av antisemitism. En kan tänka på förföljelsen av judar i olika östländer under kalla krigets tid. En kan tänka på den islamistiska antisemitismen. En kan tänka på en vardaglig antisemitism där judar ses som giriga eller på en antisionism där Israel döms efter särskilda måttstockar.

De rena arvtagarna till en antisemitisk högerextremism – vit makt-miljön, den faktiska nazismen – utgör ingen fara för samhället eftersom de är små, menar vissa. Men Nordiska motståndsrörelsen, en våldsam högerextrem organisation, demonstrerar hållandes plakat med bilder på kända judar där de kallas ”folkförrädare”. Även förutsatt att de inte kommer att växa och inte kommer att trappa upp våldet utgör de en mycket reell fara på individplanet i de av dem hatade grupperna. 

För det är inte bara judar som utsätts för hat och hot. Men i dag tänker vi på de judiska offren den kvällen och natten för åttio år sedan. Det ska inte vara en dag som – vilket ofta sker – kapas i olika specifika politiska syften. Den handlar inte om vänster- eller högerpolitik i gängse mening. I dag är en dag för minne och reflektion.

 

 

LÄS MER – Svante Weyler: Därför var videon från Pewdiepie antisemitisk

 

Av Charlotte Wiberg

Charlotte Wiberg är frilansskribent och filmvetare. Hon tilldelades nyligen Svenska kommittén mot antisemitisms Elsa-pris för sitt arbete mot antisemitism.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!