Natalie Lantz, skribent och översättare. Foto: ERNST HENRYNatalie Lantz, skribent och översättare. Foto: ERNST HENRY
Natalie Lantz, skribent och översättare. Foto: ERNST HENRY
Kvinna på spa. Foto: YEKO PHOTO STUDIO/ColourboxKvinna på spa. Foto: YEKO PHOTO STUDIO/Colourbox
Kvinna på spa. Foto: YEKO PHOTO STUDIO/Colourbox

Kan spabadet rena min själs slaggprodukter?

Publicerad

Religiösa tvagningar betraktas ofta som primitiva samtidigt som vi tvättar oss mer än hygienen kräver.

Natalie Lantz doppar sig i ett judiskt bad och reflekterar över vår tids fixering vid spa och skönhetsritualer.

ESSÄ | RENHET. Fem rabbiner står böjda över en hydraulisk pump. Pannorna i djupa veck. Judiska församlingen ska äntligen få en mikve, ett rituellt bad. Att rena sig rituellt har varit en central sedvänja inom judendomen ända sedan antiken. 

Plötsligt väller Stockholms grundvatten upp ur underjorden. I höstas invigs så mikven i ett källarvalv under synagogan vid Berzelii park. Vattnet brusar stilla i den mässingsglimrande mosaikbassängen. De församlade tittar blygt på varandra, bara något steg skiljer kropparna från det levande vattnet.

Vem bryter vattenytan naken i kväll? Kanske är det kvinnan som varit nida, avskild sexuellt från sin man under menstruationen och först efter badet kan återuppta intimiteten. Är det kantorn som doppar sig i förberedelse inför bönen, eller mannen som tagit bort stygnen efter hjärtoperationen? Är det den bedragna som vill lägga sveket bakom sig?

Spainrättningar säljer sinnefrid

I religiös bemärkelse markerar en ritual en övergång från ett tillstånd till ett annat. Ofta är vatten en del av skeendet, som det judiska rituella badet, det kristna dopet eller den muslimska tvagningen innan bön. De vattenburna ceremonierna har ingenting med hygien att göra utan ger andlig pånyttfödelse. 

Ändå uppfattas rituell renhet ofta som en rest från primitiva kulter (läs: religioner). Men är verkligen vår tids omsorg om hygien så annorlunda mot en religiöst laddad rit?

Skönhetsavdelningarna i butikerna saluför ju i stor skala ritualitet på burk och flaska. Våra kroppar ska smörjas och oljas för skönhetens och njutningsupplevelsens skull. Ett varumärke marknadsför sina hygienprodukter som religiöst laddade ceremonier, kryddade med mjölk och honung. Spainrättningarna säljer också sinnesfrid genom bad och zenmeditation. Jag scrollar deras behandlingar och väljer detoxmassage med renande ångbad. 

Mikven i Stockholm.Foto: Patrik Goldberg.

Kurbad och läppstift

I badrock framför kurbadets spegel bättrar jag sedan på läppstiftet. Sminkväskans ritualitet erbjuder i sig en övergång från naken hud till Rouge d’Armani. 

Kvinnorna i omklädningsrummet är – precis som jag – nyvaxade, sminkade och redo för omvärldens blickar. Vi har full kontroll över våra biologiska varelser, hormonerna vi äter tämjer månadscyklernas förlopp genom våra kroppar, träningen beskär våra konturer med laserstråle. Och nu har vi kommit hit för att försöka köpa oss själsfrid genom tvagning.

Det här med religiöst betingad rituell renhet känns ju så gammalt, nästan kvinnoförnedrande, eller hur? Ritualerna vill vi själva välja utifrån våra behov: lavendeldoft för lugn, rosmarin för energi, eukalyptus för rening. En kvinna grimaserar av smärta när hon stryker exfolierande syra över pannan. "Den renar verkligen porerna", säger hon.

Mina porer må vara fläckfria, men mitt inre, den här sörjan, vilken ritual kan bearbeta den? Jag lämnar kurbadet och styr stegen mot synagogan. 

Det hebreiska ordet mikve har samma rot som tikva, vilket betyder hopp. Jag följer rabbinen till källarvalvet. På vägen får jag instruktioner: hårnålar, smink, smycken, nagellack – allt som utgör en barriär mellan mig och vattnet måste avlägsnas. 

Skönhetsavdelningarna i butikerna saluför ritualitet på burk.Foto: ARMAN ZHENIKEYEV / Colourboz

Rabbin Eiran Davie

När jag gått så långt ut i mikven att jag nästan helt täcks av vatten uppenbarar sig plötsligt en text framför mig. Rabbin Eiran Davies konstverk reser sig i ett vågmönster ur vattenytan. Den oläsliga texten blir tydlig först när man stigit djupt ner i vattnet: "Välsignad vare du, Herre vår Gud, världens konung, som helgat oss med sina bud och bjudit oss att nedsänka oss i vatten."

Den antika ritualens magiska mekanismer träder i kraft och min själs slaggprodukter rensas ut i Stockholms grundvatten, helt utan dyrköpta doftslöjor.

 

Natalie Lantz är skribent, översättare från hebreiska och doktorand i Hebreiska bibelns exegetik vid Uppsala universitet. Hon har bland annat översatt David Grossmans "En häst går in på en bar".

 

LÄS MER - Natalie Lantz: En gång för alla - vi måste sluta prata om "Bibeln" 

 

LÄS MER - Valerie Kyeyune Backström: Fillers och botox är inte feminism

 

LÄS MER - Naomi Abramowicz: Så blev min kropp mer än ett förmål för hat eller åtrå 

Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag