Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ingen vill ha Bianca Ingrossos kemikalier

Bianca Ingrosso i sin kommersiella mensperformance.
Foto: Deodoc
Anna Björklund.
Foto: David Möller

Anna Björklund kommenterar Bianca Ingrossos reklam för DeoDoc, som gör intimdeodoranter, hudvårds-och rengöringsprodukter för vulvan och mensskydd.


Kommentera artikeln! När du läst texten får du gärna dela med dig av dina tankar i kommentarsfältet längst ner.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT. Bianca Ingrossos performancevideo om menstrationscykeln kanske är ful och obegriplig, men den är inte utan kulturell kontext.

Första gången jag hörde talas om Tracey Emins installation på Tate gallery blev jag äcklad, nästan arg. ”My bed” (1998) var en obäddad säng omgiven av skräp från en fyra dagar lång ”depressiv men sexuell” period i konstnärens liv, men det som störde mer än smutstvätt och använda kondomer var att en tampong också var utställd. Det kändes som att hon avslöjade oss, tjejerna. Hängde ut nåt vi gemensamt kommit överens om att mörka. 

Menstruation var så laddat att det fick vara ett tema i skräckförfattaren Stephen Kings genombrottsroman ”Carrie” (1974). I den berömda ”plug it up”-scenen är det just den sortens blod som plockar fram våld och vansinne.

Hannah och Amanda pratar om ägglossning och gråter i ”Fredagspodden”.

2004 gör glaskonstnären Åsa Jungnelius sin första snippvas på Konstfack. På indiebloggar och tumblrkonton på 00-talet blir både hormonsvängingar och intima, fysiska detaljer om kvinnokroppen ett tema, att avmystifiera allt som varit tjejhemligt och förbjudet blir en egen underhållningsform. Hannah och Amanda pratar om ägglossning och gråter i ”Fredagspodden” och vill sätta upp en pms-karta på kontoret så kollegorna bättre kan förstå varandras humör, nu är det tiotal. 

2016 öppnar klädmärket Rodebjer en flaggskeppsbutik på Norrmalmstorg, det står ”Vaginan” med neonbokstäver över dörren. 2017 kommer Liv Strömquists mensteckningar upp på Slussens tunnelbanestations väggar, nu vaknar politikerna till. SD är emot menskonst, berättar de, medan Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk delar ut 3D-printade klitorisar. 

https://www.instagram.com/p/CL4kG-opmLp/?utm_source=ig_web_copy_link

När Bianca Ingrosso kliver in på vaginamarknaden med en kaxigt frigjord reklam för ekologiska bindor och könsdeo är det 2021. De senaste åren har varenda svensk socionom haft en blomkruka i form av ett par pattar och serverat jordnötter ur något vulvaliknande. Ingrosso tycker ändå inte det är för sent att dansa sig genom cykelns olika faser, fillerspluta sensuellt i den fertila perioden och peka finger mot kameran som en gestaltning av pms. 

Men efter årtionden av offentlig drillning i det allra mest intima är publiken inte så imponerad av ph-störande medel i pastellförpackningar, ens med popfeministisk inramning. Tracey Emins säng såldes för 2,5 miljoner pund, Biancas doftspray för 179 kronor. Snart säljs kvinnokroppen på Överskottsbolaget. 


Anna Björklund är skribent och driver podden ”Café Q”.


RÄTTELSE. Artikeln har uppdaterats med mer specifik information om DeoDoc. kampanj.

Lyssna på ”Två män i en podd”

https://embed.radioplay.io?id=79573&country_iso=se

En sökande podd från Expressen Kultur – om manlighet, kärlek och ensamhet. Med två av kultursidans främsta namn: Radiostjärnan Eric Schüldt och Daniel Sjölin, författare och tv-profil. Självhjälp för intellektuella.

KOMMENTERA ARTIKELN

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Expressen möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till expressen.se. Expressen granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se. Läs mer om kommentering här.