Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Han uppfostrar en curlad generation

Jordan B Peterson. Foto: Pressbild
Joel Halldorf. Foto: MIKAEL SJÖBERG

Unga vilsna män flockas kring psykologen och samtidsfenomenet Jordan B Peterson.

Joel Halldorf synar mannen som har kallats för alt-right-rörelsens intellektuella alibi. 

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

ESSÄ | PSYKOLOGI. Varje gång jag besöker bokhandeln är det som att självhjälpshyllan vuxit lite. Men det är kanske inte så konstigt? Det moderna livet är knepigt: vi är liksom inte skapta för kamp för överlevnad i kontorslandskap, eller att söka partners genom att svajpa. Visst stormtrivs somliga i denna flytande modernitet, men många har också svårt att finna sig till rätta. 

Särskilt unga män, verkar det som. En del av dem möter världen med vilt fäktande vrede, andra ger upp och kurar framför sina tv-spel.

Jordan B Peterson har ett tredje förslag: stå rak ryggen och stirra kaos i vitögat. Varken vreden eller offerkoftan kommer hjälpa dig – acceptera i stället livets formidabla utmaning.

Peterson är professor i psykologi vid University of Toronto, och har de senaste åren blivit (ö)känd för sin kritik av feminism, postmodernism och HBTQAI-pronomen. 

Efter en showdown med Cathy Newman på brittiska Channel 4 gick hans popularitetskurva på sajter som Reddit och Youtube (där klippet nu har 7 miljoner visningar) genom taket. När hans bok "12 rules for life" kom ut i januari blev det uppenbart att han också har en svensk fanbase: den engelska utgåvan gick till toppen på svenska nätbokhandlars försäljningslistor.

https://youtu.be/aMcjxSThD54

Peterson-bubblan

Peterson är kontroversiell, och har bland annat kallats alt-right-rörelsens intellektuella alibi. Han älskar debatter, och svingar vilt mot politisk korrekthet. Men för den som dragits in i Peterson-bubblan – och jag har tillbringat ett antal veckor där nu – är de färgstarka debatterna mest distraktioner. Det intressanta är inte att han rasar mot rådande ordningar, utan att han – till skillnad från provokatörer som Milo Yiannopoulos eller en svensk Marcus Birro – också presenterar en alternativ helhetsbild. Att det går att invända mot mycket i hans resonemang beror bland annat på att de är ovanligt transparenta.

Petersons börjar i evolutionen. För att förstå människan räcker det inte att återvända till vår jägartillvaro på Afrikas stäpper, utan man måste längre tillbaka: till schimpanser, humrar och andra avlägsna släktingar. Där vänstern ser sociala konstruktioner – och söker konstruera om – ser Peterson evolutionär kodning. Män och kvinnor har olika lön främst på grund av naturliga skillnader, inte till följd av systematisk diskriminering, hävdar han exempelvis. Att använda politik för att förändra natur ser han som ett livsfarligt projekt, besläktat med 1900-talets totalitära ideologier.

Favoritfilosof Nietzsche

Peterson är politiskt konservativ, men kallar sig klassisk liberal. Men i politiken träffar han ofta snett, däremot är han intressantare som moralfilosof. Hans budskap är klassisk dygdetik: såväl världen runt dig som ditt eget liv är en enda oreda. Vad du behöver är ett ideal att sträva mot, samt dygd och disciplin för att förverkliga det. I denna tåredal är enda vägen till värdighet att finna något att leva och dö för. "Den som har ett ’varför’ kan bära varje ’hur’", som hans favoritfilosof Nietzsche formulerat det.

Den främsta källan till moralisk vägledning finner Peterson i uråldriga myter. I Carl Gustav Jungs efterföljd betraktar han dem som kartor vilka hjälper människan att navigera livets farvatten. Berättelserna har prövats i årtusenden, men är lika relevanta i dag eftersom de existentiella förutsättningarna – vår evolutionära kod – inte ändrats.

I somras ledde Peterson bibelstudier på temat, och drog fulla hus med tvåtimmars-föreläsningar om Första Mosebok. Men även om han börjar i den bibliska skapelseberättelsen, är hans grundmyt en annan. Han tolkar Bibeln i ljuset av den babyloniska skapelsemyten Enuma Elis, där Marduk skapar genom att besegra ett urtidsmonster och forma världen av dess lik. Eftersom Peterson ser mytologi som psykologi i narrativ form, beskriver han sedan människans kallelse som att på motsvarande sätt möta och besegra kaos, och ur spillrorna bygga en beboelig värld.

Jordan B Peterson.

Hård värld

Peterson placerar sina åhörare i en hård, krävande värld, där kriget är grundackord – kampen mot kaosmakterna. Människan är en individ som kämpar för att skapa mening och bevara sin värdighet i denna ödemark.

Men i själva verket är hebréernas skapelsemyt medvetet annorlunda än de våldsamma, främreorientaliska varianterna. I Första Mosebok formar Gud inte världen av något urtidsmonster, utan skapar den ur intet (ex nihilo): jorden var öde och tom, som det står. Budskapet är att existensen är Guds gåva, och att fred – inte krig – är tillvarons grundmönster. Gud ser på sin skapelse och konstaterar att den är god. Först senare letar sig synd och våld in, men då som inkräktare. 

Detta betyder att människan aldrig är ensam i kampen mot ondskan. Hon behöver inte lita till egen styrka, utan kan samverka med den kärlek som är tillvarons grund. Om jag orkar är det för att jag bärs av nåd – och när jag inte längre orkar fångar nåden upp mig. Petersons heroiska invididualism är bättre än en del alternativ, men den rätta hållningen i denna värld är snarare utsträcka, tacksamma händer.

Klassiska kristna heresier

Peterson kombinerar manikeisk dualism med en pelagiansk idé om att människan når frälsning genom sin egen moraliska styrka – klassiska kristna heresier, med andra ord. Men detta säger jag inte för att avsluta samtalet, utan för att påbörja det. 

För det är uppenbart att Peterson formulerar saker som få lyckas sätta ord på i dag, och som tillför konversationen något. En generation som curlats av föräldrar, och av politiker fått höra att tillvarons svårigheter kan övervinnas genom ekonomiska framsteg, får veta att livet är mödosamt. Och personer som fått för sig att frihet är att få följa sina infall, får lära sig om vikten av att rikta sitt liv mot ett ideal. 

Det är knappast originellt, och alla som tänker efter lite inser att det är sant. Just därför är det anmärkningsvärt att så få lyckas kommunicera det. Idag flockas unga män till Peterson, och menar att han hjälper dem att bli ansvarsfulla vuxna. Men troligen försvinner han snart från scenen, som ännu ett skeppsbrott i det amerikanska kulturkriget. 

Till vem ska de då gå? 

 

Joel Halldorf är docent i kyrkohistoria och medarbetare på Expressens kultursida.

 

LÄS MER - Joel Halldorf: Rädda den liberala demokratin - gå i kyrkan 

 

I tv-spelaren ovan visas det senaste Kultur-Expressen med Leif Zern och Maria Edström om teaterns framtid. Programmet finns också som podcast.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!