Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ebba Buschs grundtes om demokratin är rätt

Ebba Busch har skrivit en debattartikel om kristen och demokrati.
Foto: CARL-OLOF ZIMMERMAN/TT / TT NYHETSBYRÅN

Ebba Busch med flera har väckt upp starka känslor genom en debattartikel om kristendomen som grund till demokratin.

Joel Halldorf håller med om en del. 

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KRISTENDOM. Redan som barn älskade historikern och författaren Tom Holland antiken, och i dag hör han till vår tids främsta kännare av epoken. Men ju mer han fördjupade sig i den, desto klarare insåg han hur främmande den var. Romarna dyrkade styrka, föraktade svaghet och betraktade en gladiatorkamp till döds mellan slavar som ett rimligt helgnöje. De som definierades som untermensch hanterades med fruktansvärd brutalitet. 

Ändå vill många se antikens Rom som vår civilisations vagga. På 1700-talet hyllade upplysningsfilosofer dess storhet och föraktade den kyrka som ersatte den. Men Hollands slutsats blev den motsatta: ”Jag har tvingats acceptera att jag trots allt inte är en grek eller romare, utan helt och hållet kristen”, skriver han i New statesman.

Ebba Busch, Tuve Skånberg och Per Landgren (KD) driver en liknande tes i en debattartikel i Dagen (31/3). Det har väckt uppståndelse: ”Jösses” suckar antikhistorikern Ida Östenberg medan Isobel Hadley-Kamptz kallar den för ”Något av det mest bisarra jag läst” på Twitter.

Men även om man kan invända mot en och annan formulering i texten så går det inte att förneka grundtesen: Demokratin i väst är förbunden med kristendom. Detta är inte fake news eller propaganda, utan ett vetenskapligt belagt samband. 

Men kyrkan allierade sig sedan med staten och använde sin makt mot avvikarna.

I ”Inventing the Individual” konstaterar Larry Siedentop att kristendomen formade moraliska intuitioner som undergrävde den romerska brutaliteten. Jesus ord om ”dessa mina minsta” gav de utsatta ett värde. Det blev snart förbjudet att sätta ut oönskade barn och gladiatorspel avskaffades.  

Men kyrkan allierade sig sedan med staten och använde sin makt mot avvikarna. Det finns många mörka kapitel i berättelsen om kyrkan. Därför är det inte överraskande att demokratin växer ur marginalerna. Från 1600-talet börjar den praktiseras av fanatiker: puritaner, kväkare och baptister. De frikyrkliga låg ofta före upplysningsfilosoferna, och inspirerade dem.

Sociologen Robert D. Woodberry har visat att sambandet mellan väckelsekristendom och demokrati gäller globalt medan professor Arne Rasmusson har belyst kopplingarna mellan frikyrkor och 1800-talets kvinnorörelser. Sambanden är tydliga – men vad vi gör med den här kunskapen? 

Här används kristendom som en homogen civilisationsidentitet som utestänger andra.

En del vill använda den för att hävda kristendomens särställning på bekostnad av alla andra. Det har varit ett tema hos Ebba Busch och KD, som kombinerat talet om ”kristna värderingar” med förslag om att förbjuda muslimska böneutrop och klädsel. Här används kristendom som en homogen civilisationsidentitet som utestänger andra.  

Men i den demokratiska tradition som utgår från frikyrkorna har frihet och pluralism varit grundbultar. 1600-talets baptister hamnade i fängelse för att de krävde religionsfrihet för de fruktade katolikerna. Staten får inte tvinga någon, hävdade de, utan individen ska själv välja sin väg till salighet.

Det är alltså sant att kristendomen har lagt grunden för demokratin, men därigenom har den också gett upp kraven på makt och kulturell monopolställning. Att hålla dessa två tankar i huvudet samtidigt är något som både antikälskare och kristdemokrater behöver lära sig. 


Joel Halldorf är författare, teolog och medarbetare på Expressens kultursida.



Lyssna på ”Lunch med Montelius” - med Johannes Klenell

https://embed.radioplay.io?id=81382&country_iso=se

En omtalad podd från Expressen Kultur – som tar er med bakom kulisserna i kulturvärlden. Med två av kultursidans stjärnor: Martina Montelius, teaterdirektör och författare, och kritikern Gunilla Brodrej. Podden är en hyllning till alla kulturtanter där ute oavsett kön.