Amanda Svensson. Foto: LUDVIG THUNMAN / LUDVIG THUNMAN EXPRESSEN
Amanda Svensson.  Foto: LUDVIG THUNMAN / LUDVIG THUNMAN EXPRESSEN

Därför vittnar jag om kulturprofilen

Publicerad

En inflytelserik kulturprofil har enligt ett reportage i DN förgripit sig på och sextrakasserat kvinnor.

Författaren Amanda Svensson skriver om ilskan som ledde fram till hennes eget vittnesmål.

DEBATT | #METOO. Under tisdagen publicerade DN en artikel där en inflytelserik man på den svenska litteraturscenen anklagas för upprepade sexuella övergrepp, från tafs till regelrätt våldtäkt. Jag är en av de kvinnor som har uttalat sig. Mina egna möten med mannen har tack och lov varit flyktiga. Vår totala samtalstid uppgår till mindre än tio minuter, fördelade på två tillfällen. Vid båda dessa tillfällen har han dock, efter att knappt hälsat, tagit sig friheter med min kropp – smekt mig på magen och halsen och höfterna, lagt handen på mina bröst. Vid båda tillfällen har jag blivit så paff att jag tappat talförmågan. 

 

LÄS MER – Jens Liljestrand: Svenska Akademien har mycket att förklara

 

Så varför tala nu? Lite slentriantafs på ett eller annat mingel, är det nåt att prata om i en av Sveriges största dagstidningar? Det är frågan jag ställde mig när jag blev tillfrågad att uttala mig i artikeln. Svaret var inte helt solklart. Jag visste sedan tidigare att mannen i fråga gjort hade sig skyldig till betydligt grövre övergrepp, och var rädd att en historia som min skulle förminska vidden av den kränkning som dessa kvinnor varit med om. 

Styrkan i att vara många

Det är av liknande anledning jag aldrig har använt hashtaggen #metoo. Inte för att jag inte har blivit tafsad på eller skrikit efter på gatan, blivit raggad på av en chef och sedan straffats ut när jag nobbat honom, allt detta som kvinna efter kvinna vittnat om under veckorna som gått – utan för att jag har varit rädd för att det ska uppfattas som överdrivet känsligt, gnälligt, uppmärksamhetstörstande. Är det något #metoo-kampanjen fått mig att inse så är det dock styrkan i att vara många, och vikten av att tala inte bara om det stora, utan också om det lilla. Jag valde att vara med i artikeln, just därför att min berättelse inte var unik, utan en av många likadana – som alla handlade om just den här mannen. 

Skrivarskole-elever

En sak ska man nämligen ha klart för sig: de arton kvinnor som vittnar i DN är bara en liten del av de kvinnor som mannen trakasserat genom åren. Det som gör mig förbannad är att han tycks ha riktat in sig på unga, oetablerade kvinnor. Debutanter, drömmare, skrivarskole-elever – en sådan kvinna jag för inte särskilt länge sedan var. Det som gör mig om möjligt ännu mer förbannad är att detta fått fortgå trots att folk i branschen vetat om det. 

Amanda Svenssons senaste bok heter "Allt det där jag sa till dig var sant" och kom 2014.Foto: Khashayar Naderehvandi/Norstedts

Hur många som känt till de grövsta anklagelserna som nu kommer fram vet jag inte, men att han regelmässigt kladdat på tjejer i början av sina karriärer samt, i de fall då han inte fått som han har velat, hotat att förstöra deras framtidsutsikter har många känt till. Att en person i decennier har kunnat använda sitt inflytande i den litterära världen till att utnyttja kvinnor, deras kroppar och ambitioner – allt för att föda sin egen makthunger – utan att bli persona non grata i samma litterära värld är skrämmande, som bäst.

Övergrepp är en pyramid

Och en sak till: Få sexuella förövare börjar med våldtäkt. Övergrepp är en pyramid, där våldtäktstoppen bärs upp av en bas av slentrianmässig misogyni och "vanligt tafs” – så länge vi accepterar basen kommer vi också att få toppen. Den goda nyheten är att om basen rämnar, ja då faller hela bygget. 

 

Amanda Svensson är författare och skribent på Expressens kultursida.

FOTNOT. Kulturprofilen nekar till anklagelserna. 

Läs fler texter av Amanda Svensson här 

Relaterade ämnen
Amanda Svensson
Amanda Svensson
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag