Somar Al Naher (till höger) är skribent och bor i Libanon. Här intill Läkare utan gränsers mottagning i Beirut.
Somar Al Naher (till höger) är skribent och bor i Libanon. Här intill Läkare utan gränsers mottagning i Beirut.

Danskarna kan inte ha satt sin fot i Libanon

Publicerad

Danska Socialdemokraterna vill avskaffa möjligheten att söka asyl i Danmark – och skicka asylsökande till flyktingläger i Libanon.

Somar Al Naher, som bor i Beirut, förklarar varför utspelet saknar verklighetsförankring.

IDÉDEBATT | FLYKTINGPOLITIK. De danska socialdemokraterna vill inte ha invandrare från Mellanöstern och Nordafrika. Rätten att söka asyl vid gränsen ska därför slopas. I stället ska människor skickas till flyktingläger utanför Europa och därifrån fylla i sina papper, Libanon omnämns som ett förslag.

Lycka till, säger jag.

Den som kommer på tanken att inrätta ett flyktingläger i Libanon kan omöjligen ha satt sin fot här. Eller så har man åkt förbi med ögonbindel och hörselkåpor. 

Mette Frederiksen, partiledare för danska Socialdemokraterna.Foto: / PRESSBILD

Flyktingsituationen i Libanon

Sedan sex månader tillbaka bor jag i detta dysfunktionella land.

Överallt i Beirut ser jag pepprade byggnader med skotthåll från inbördeskriget mellan 1975 och 1990. Men det är inte bara ytan som fortfarande bär sår från kriget. Under den finns etniska motsättningar, utbredd korruption och en extremt svag stat. Vattenbrist, sopkris och elavbrott är återkommande problem, någon infrastruktur går det inte riktigt att tala om. Landet har varken tåg eller kollektivtrafik. 

Libanon, till ytan inte större än Skåne, har fem miljoner invånare – av dem är en femtedel syriska flyktingar. Finns det något land i världen som med rätta kan använda epitetet "systemkollaps" så är det Libanon.

 

LÄS MER – Johan Anderberg läser Tino Sanandaji om kostnader för invandring 

Få rättigheter för flyktingar

Landet har inte heller skrivit under FN:s flyktingkonvention. Dyra och krångliga system för tillfälliga uppehållstillstånd har lett till att de flesta flyktingar nu lever som papperslösa. De vuxna får därmed inte söka jobb och inte röra sig fritt. Resultatet har blivit att sju av tio flyktingar lever under fattigdomsgränsen.

Alla jag träffar som arbetar med dessa frågor i Libanon larmar om desperationen bland barnfamiljer. Barnäktenskap, barnarbete och tiggeri ökar explosionsartat. De vuxna tvingas ta allt farligare arbeten till allt lägre löner och skuldsätter sig hos privata ockrare. Regionen i sin helhet är en krutdurk.

FN:s flyktingorgan UNHCR har under många år vädjat till världens länder att ta emot flyktingar från Libanon för att lätta på trycket. De har haft som mål att omplacera en halv miljon personer från regionen under perioden 2013-2018. Hittills har världen bara svarat upp till hälften av den siffran. Och de senaste åren har antalet platser för kvotflyktingar kraftigt minskat i världen – trots att antalet flyktingar ökar. Danmark är för övrigt ett av de länder som har slutat att ta emot kvotflyktingar.

 

LÄS MER – Ida Ölmedal: Därför är flyktingarna vårt ansvar 

 

Flicka i UNICEF:s flyktingläger i Libanon.Foto: CHRISTOFFER HJALMARSSON / CHRISTOFFER HJALMARSSON EXPRESSEN

Förhandla med Hizbollah?

Men säg att ett danskt flyktingläger blir verklighet i Libanon. Vem eller vilka ska man förhandla med? Hizbollah, som är en växande politisk kraft i regionen? Har ingen lärt sig något från Europas djävulspakt med Turkiets Erdogan

Den danska S-ledaren Mette Frederiksen försöker lugna kritikerna genom att hävda att restriktionerna är till för flyktingarnas eget bästa. Men sedan, i en annan intervju, förtäljer hon vad det verkligen handlar om: Hon är djupt oroad över att den danska befolkningen på kort tid har ”förändrats”.

”1980 hade vi en procent med icke-västlig bakgrund. Nu är siffran lite över åtta procent. Så fort har befolkningen inte förändrats vid någon annan tidpunkt i modern tid."

Ren och skär raspolitik, med andra ord. 

Åtminstone ljuger hon inte mer.

 

LÄS MER – Jonas Gardell: Det gör så ont i hjärtat, Löfven! 

 

Somar Al Naher är frilansskribent och bor i Beirut.

Relaterade ämnen
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag