Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

ASAP Rocky avslöjade att identitetspolitiken är död

ASAP Rocky döms men slipper fängelse för misshandeln i Stockholm i juni.
ASAP Rocky. Foto: GUILLAUME HORCAJUELO / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Fredrik Virtanen. Foto: Expressen / Alex Ljungdahl

ASAP Rocky-följetongen var en perfekt kulturell och politisk storm.

Fredrik Virtanen ser hur identitetsvänstern begravde sig själv.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KRÖNIKA. Sommarens största nyhet – ASAP Rocky – var orimligt överbevakad och det fanns en anledning. Det var den perfekta kulturella och mediala nyhetshändelsen som satte fingret på den PK-radikala rörelsens tillkortakommanden i striden mot högernationalismen.

Svenska häktningslagar är under all kritik och det är alltid kittlande när kända musiker går omkring på Stockholms gator och slåss.

Men den verkliga kryddan märktes av högerpopulismens abnorma intresse för frågan. Och skadeglädjen.

Vad hände? Här spöade en svart amerikan en svensk afghan. De PK-radikala kunde inte hantera denna nyhet som inför världspublik exponerade den heliga intersektionalitetens sammanbrott.

 

Så den PK-radikala rörelsen var tyst. Liksom vänstern. Eller så gav man sig in i sedvanliga, oerhört komplicerade förklaringsmodeller medan högerpopulisterna poppade popcorn och njöt av showen. PK-radikalerna kunde inte gärna stå på den coola amerikanens sida när den konfliktkänsligaste av alla minoriteter – ensamkommande flyktingbarn – var offret. Å andra sidan var ju rapstjärnan svart och är då per definition ett kolonialismens offer. Så där satt PK och vänstern med alla sina skuldkänslor för brott begångna innan de föddes, som August Strindberg skulle utryckt saken. Medan högerpopulisterna fortsatte garva läppen av sig.

Identitetspolitik kan högerpopulisterna få hålla på med.

I själva verket hände följande och för en traditionell vänster är det självklart: En rik amerikan dömdes för att ha misshandlat en fattig invandrare. Överklass mot underklass således. Sedan kan dessa klasser ha vilka färger, läggningar eller kön som helst. Karl Marx analyser må vara otillräckliga för en akademisk 90-talsvänster och för dagens Instagramfeminism, men Marx duger gott för en vänster som vill bygga sig hållbar igen. Identitetspolitik kan högerpopulisterna få hålla på med.

 

Här syns vänsterns – det vill säga mittenpartiet Socialdemokraternas – största problem. Landets största parti sätter upp ett blött finger i luften och cherrypickar från både de PK-radikala och från högerpopulismen. Det är å ena sidan en feministisk utrikespolitik och gåvan till Miljöpartiet att få driva kulturdepartementet med allt vad det innebär av näverlurar, PK-aktivism och uppbygglig konst via komplicerade kvoteringar. Det är å andra sidan högerpopulistiska förslag på nya brott och hårdare straff, trots att alla sedan länge vet att det inte minskar kriminaliteten. Men det låter bra i vårt känslosamhälle. Det är oseriös politik. Det är att följa, inte leda.

Sluta skämmas. Omfamna framgången. Trivs i mitten!

Kanske är det mest en from förhoppning men jag tror att folket kan och vill sila ut känslopopulismen från det beprövade och seriösa. Allt fler människor vill samlas i en seriös mittfåra när tröttheten på det radikala och egenkära gapandet breder ut sig. 

Det innebär inte att tystnad är särskilt mer attraktivt. Och vänstern tiger, till synes generad för att makten gavs dem från höger, och genomför borgerlig ekonomisk politik. Sossarna verkar glömma att folket tycker om sänkta skatter och feta RUT-avdrag. Sluta skämmas. Omfamna framgången. Trivs i mitten! Radikaler är sååå 2018.

 

 

LÄS MER – Victor Malm: ASAP Rocky visar att brott lönar sig 

LÄS MER – Fredrik Virtanen: Den feministiska vänstern sålde ut mig

 

 

Av Fredrik Virtanen

Fredrik Virtanen är journalist och författare, aktuell med den självbiografiska boken ”Utan nåd” .