Arkitekturupproret: Huset är modernismens slutfiasko

Foto: Foto: Stefan Jerrevång / TT
Sigvald Freylander.
Foto: Privat
Foto: PELLE T NILSSON / SPA SPA | SWEDISH PRESS AGENCY
Foto: STEFAN JERREVÅNG/ TT / TT NYHETSBYRÅN

Den nya tillbyggnaden till Liljevalchs, Liljevalchs+, har väckt starka känslor.

Arkitekturupproret menar att det modernistiska etablissemanget måste stoppas. 

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT. Liljevalchs+ är ett typexempel på när modernistetablissemanget parodierar sig själva i bästa kejsarens-nya-kläder-stil. De spelar pinsamt omedvetna om den nakna, arroganta och samhällsskadliga attityd samt råa fulhet de straffar sina finansiärer, skattebetalare och kunder med.

Modernister har alltid beklagat att det obildade, korkade, moraliskt underlägsna och lite elaka folket är orsaken till att deras byggen i bästa fall är så oälskade eller kanske genuint hatade på riktigt. Med motsägelser, osanningar, och floskler försvarar de sin nedbrytande verksamhet. Modernistiska retoriska huvudgrepp har alltid varit:

- Skönhet är subjektivt och kan därför inte diskuteras.

- Nya byggnader blir alltid kritiserade men med tiden blir de till slut älskade.

Skönhet är naturligtvis något vi som individer upplever och kan därför sägas vara subjektivt. Det finns dock en stark samsyn bland människor om vad de upplever som vackert respektive fult. Undersökningar visar entydigt att en klar majoritet anser att byggnader i den modernistiska stilformen är frånstötande och att klassiskt utformade byggnader är tilltalande eller vackrare. Försök hitta ett vykort med Riksbanken som motiv!

Kulmen är nådd och det är dags att vi får sakliga och sansade svar som motiverar varför vi ska fortsätta betala för detta.

Det är en återkommande lögn att till exempel Stockholms stadshus var hårt kritiserat av ’folket’ när det invigdes. Detsamma gäller flera älskade byggnader som byggbranschens PR-konsulter försöker hävda har varit hårt kritiserade när de var nya. Sådana exempel finns helt klart men hör till undantagen. Regeln är att både individens och folkets kärlek och även avsky uppstår i ögonblicket och visar sig vara synnerligen bestående och äkta.

Liljevalchs+ beskrevs nyligen av en tidigare partiledare, finansborgarråd, och landshövding i Stockholm som ett ”Adolf Hitler memorial” och detta visar sig vara en både spridd och bestående uppfattning. Det är viktigt för den allmänna hälsan, trivseln och livskvalitén för alla oss som lever och verkar i Sverige samt de som besöker vår i övrigt vackra huvudstad att Liljevalchs gravt övertrasserade och hånfulla betongbunker blir modernismens slutfiasko för svenskt arkitektur och byggande.

Tidigare i år körde arkitekten Gert Wingårdh upp långfingret i ansiktet på en programledare i tv och förklarade hur mycket han uppskattar att provocera med sina hus. Arkitekturupprorets röst går som en löpeld genom sociala medier, tidningar, radio och tv i flera länder och allt fler är outsägligt trötta på alla infantila provokationer som skadar hela arkitekt- och byggbranschens anseende. Kulmen är nådd och det är dags att vi får sakliga och sansade svar som motiverar varför vi ska fortsätta betala för detta.


Av Sigvald Freylander

Sigvald Freylander är ordförande i föreningen Arkitekturupproret 




Agnes Wold: ”Sluta märka ord”

https://embed.radioplay.io?id=87318&country_iso=se

Agnes Wold gästar Expressens mediepodd och pratar om mediernas skuld för de apatiska barnen och hälsojournalistikens fallgropar. Med kulturchef Karin Olsson och redaktionschef Magnus Alselind.