Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Ida Ölmedal

Ett barn skulle nog göra det här bättre

Godhet i "Aktuellt". Foto: SVT Play
Ann Heberlein i "Aktuellt". Foto: SVT Play

Är det bra att vara god? Den frågan ställde "Aktuellt" igår.

Ida Ölmedal önskar att de hade gått till botten med saken.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT | TV. En torsdagskväll spänner programledaren blicken i oss och frågar:

– Är det alltid bra att vara god?

Helt vanlig vuxen-tv: En fråga snodd från Twitter som ingen riktigt förstår, och som man därför inte heller vet hur man ska söka svar på. Martina Montelius, Anders Lindberg, Ann Heberlein och Ivar Arpi fladdrar förbi och får frågor om än flyktingar, än tiggare, än arga debattmotståndare. Programledaren berättar att allt fler nu pratar om "godhetssignalering" och "godhetsapostlar".

Dagen efter kommer det att debatteras och skrivas arga artiklar.

Godhet i "Aktuellt"

Men jag tänker mest på barnen. Jag hoppas att de inte satt uppe och smygtittade på "Aktuellt". Vilken fasansfull inblick i den torftiga vuxenvärlden.

Tänk er att "Aktuellt" skulle ta in en tolvåring som redaktör. 

Jag föreställer mig att barnet snusförnuftigt skulle fråga programledaren:

– Men hur kan du fråga om det är bra att vara god, bra och god är ju samma sak?

Och tolvåringen skulle ha helt rätt. Och programledaren skulle behöva precisera vad hon egentligen menade. 

Sedan skulle barnet nog undra vem som hittade på det där konstiga ordet de sa, "godhetsapostlar".

För barn är nyfikna på ord. Och de har inte Twitter. 

Och då kanske programledaren skulle ha gått och sökt på nätet, och hon skulle ha funnit hur “godhetssignalering” började dyka upp på extermhögerns sajter 2015, importerat från den internationella extremhögerns "virtue signalling".

Här skulle möjligen programledaren och reportern behövt ta en paus och ringa några samtal till några av sina intervjupersoner.

Men sen skulle det viktiga komma.

 

LÄS MER – Ida Ölmedal: Ann Heberlein är debattens vindflöjel 

Filosofi i SVT

– Men jag har ändå tänkt på det där som de pratade om, skulle tolvåringen säga.

För det är ju roligt att tänka på saker man inte tänkt på förut. 

– Om jag ger en peng till tiggaren här utanför, då kanske jag gör det för att det känns bra i magen när hon blir glad. Är det fel då? Måste jag då må dåligt för att det ska vara bra? 

Då skulle programledaren kanske ha smittats av nyfikenheten och letat rätt på en filosof. Kanske en med roliga glasögon och kritdamm i pannan. 

Och filosofen skulle ha sagt att det här – sinnelag eller konsekvenser? – är en sån där fråga som kallas evig, en sån som våra förfäder grubblat och grälat över i årtusenden. Hon skulle ha berättat om gubbar för jättemånga år sen, som han där Aristoteles, som inte tyckte det var något konstigt alls att man mådde bra om man gjorde gott. Tvärtom, att vara en god människa hängde ihop med att bli den man var menad att bli, som när en äppelkärna växer till ett äppelträd. 

Och hon skulle ha berättat om profeter och kyrkofäder och reformatorer och om Immanuel Kant, den tråkige tysken som tyckte att det bara var rätt att handla utifrån “pliktkänsla”. Han skulle inte alls tyckt att det räknades om man gav bort en peng för att det känns fint att se någon le.

Och hon skulle säga att vi har ärvt alla de där tankarna och många till, och de bråkar liksom inuti oss, och ibland kan det vara bra att försöka trassla ut dem genom att läsa vad folk tänkt förr.

Gör folk det då, skulle barnet undrat.

Och programledaren hade suckat: 

– Jag vet inte. Vi måste gå över till vädret nu. Men du, kolla på den här fina ängel-emojin jag har gjort!

 

LÄS MER – Martina Montelius: Ensamkommande är inga bortskämda ungdomar 

 

Ida Ölmedal är redaktör på Expressens kultursida.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!