Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

"Hoppas bubblan sprängs så jag får bo"

Bopriserna faller i Stockholm.
Bopriserna faller i Stockholm. Foto: Erika Berglund
Björn Werner. Foto: Stellan Johansson

Priserna på bostadsrätter rasar – och det är goda nyheter.

Björn Werner skriver om generationen som står utanför och bara kan hoppas på kollapsen.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Bopriserna rasar i Stockholm

Bostadspriserna i Stockholm backar i rekordtakt. Det visar prisstatistiken för maj.
Värst är det för bostadsrätter, som rasar med 2,7 procent under månaden.

Prisraset på Stockholms bostadsrätter i maj var det största sedan finanskrisen. Amorteringskravet, att man faktiskt måste betala av bolånet, har fått många köpsugna att tänka om. Medierna varnar med krigsrubriker och tar in lugnande experter: Det blir nog ingen sprucken bostadsbubbla nu heller.

Uppenbarligen skriver de inte för mig. Jag vill inte att bubblan spricker, jag vill att den sprängs.

 

Medan bostadsrättsägare som små Joakim von Ankor nervöst tittar på hur deras sanslösa miljonvinster i det utsålda och rot-renoverade före detta folkhemmet nu långsamt börjar vända nedåt, sitter nämligen jag och många med mig och bara väntar på undergången.

Nej, vi är inte medlemmar i en makaber domedagssekt.

Vi är bara de unga, de som kom sist. Vi som väntar på att ens våga börja drömma om att det där sparkontot en dag ska räcka till en insats. Vi som väntar på att få slippa betala era marknadsmässiga hyror när ni åker i väg på långsemester, prövar om ni verkligen ska bo ihop med er partner eller bor på landet över sommaren. Vi som väntar på att ha en plats på jorden. Med egna möbler. Egna tavlor på väggen. Eget något alls.

 

Era miljonvinster är min verklighet.

Det är jag som ska köpa en etta i Stockholms utkant för två miljoner. Den där miljonen du tjänar på det? Det är jag som tar ett lån för att ge dig pengarna. Det är jag som ska spara ihop till fantasiinsatsen på 300 000 kronor för att få ett eget tak över huvudet.

Lever jag riktigt snålt och lägger undan 5 000 kronor i månaden, då kan jag få en egen bostad om fem år. Och då tillhör jag ändå den privilegierade gruppen högutbildade, välavlönade unga vuxna med karriär. Hur gör invandrade, lågavlönade, arbetslösa?

 

Så spräng bubblan, gärna redan i sommar. Det börjar nämligen bli lite makabert att det någonstans långt inne i mig finns ett styng av hopp över vår havererande omvärld. Om brexit blir av, Trump blir president, euron faller samman, Kina går in i lågkonjunktur eller det blir krig mellan Saudiarabien och Iran är chanserna för finanskris stora.

Världen kanske brinner ner, men jag kommer att få någonstans att bo.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!