Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Hon tar Kafka-vägen ut ur äktenskapets helvete

Nicole Krauss. Foto: GONI RISKIN / PRESSBILD BROMBERGS
"Dunkel skog". Foto: BROMBERGS
Elin Grelsson Almestad. Foto: MATILDA RAHM / ATLAS

Pajigt äktenskap och medelålderskris suger in författaren i Dante-skog och Kafka-land.

Men Elin Grelsson Almestad blir inte uppsugen av amerikanska Nicole Krauss nya roman.  

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION | ROMAN. Det är i den dunkla skogen som Dante Alighieri inleder sin "Den gudomliga komedin". Det är också en själsligt dunkel skog som förenar de två berättelserna som utgör Nicole Krauss fjärde roman. Här möter vi två människor, som av skenbart skilda anledningar, söker sig till Tel Aviv för att upptäcka sig själva och sin historia.

Det är Jules Epstein, den vidlyftiga filantropen i New York som levt ett ekonomiskt utsvävande liv med den omedelbara njutningen i centrum. Nu har barnen blivit vuxna, hustrun har lämnat honom och han lever ensam i sin våning i sällskap av en allt större inre tomhet. Så möter han rabbinen Klausner som sätter i gång tankarna om vilket slags liv han egentligen vill leva, vilket för honom till Hilton hotell i Tel Aviv och vidare till ett kabbalistiskt center.

Till Hilton beger sig även den medelålders Brooklynförfattaren med skrivkramp och ett krackelerande äktenskap, för att försöka påbörja sin nästa roman. På plats kontaktas hon av en litteraturprofessor med ett ivrigt ärende. Han vill att hon ska färdigställa Franz Kafkas efterlämnade och oavslutade manuskript som finns i Tel Aviv. 

Störande essäistik

Denna del har snarast en autofiktiv form. Författaren, vars berättelse skrivs i jagform, har uppenbara likheter med Krauss och den mystiska litteraturprofessorn Friedman omnämns också i efterordet. Stilen rör sig ibland mot lyrical essay-formatet, en introspekterande text som sätter jagets belägenheter i centrum men blickar utåt mot världen i en essäistisk stil. Dessa stycken är också min främsta invändning mot romanen. 

De långa textsjoken om författarens barn, drömmar och inre process står i vägen för texten när de lägger sig som ett resonerande, ofta överanalyserande, raster över vad som egentligen pågår i texten. För här finns också, framför allt, en angelägen berättelse om författarens relation till sitt arv, såväl allmänt som litterärt. Vem är författaren och vem måste hon vara?

Precis som Kafka slåss författaren med en dubbelhet kring det judiska arvet och vad som förväntas av henne. Det är också en liknande process som Jules Epstein går igenom.

Den dunkla skogen är ett av två centrala begrepp i romanen. Det andra är gilgul, som i kabbalan betecknar själens vandring. Samma ord betyder på både jiddish och hebreiska förvandlingen. Förvandlingen, förklarar litteraturprofessorn för författaren, har för judarna inte varit en historia om någonting som ändrar form, utan om själens fortlevnad genom olika materiella verkligheter. 

Det är den själ som går vilse i dunkla New York-skogar och som söker sig till ett hotell i Israel i förhoppning om att hitta hem.

 

 

ROMAN

Nicole Krauss

Dunkel skog

Översättning Inger Johansson

Brombergs, 320 s. 

 

Elin Grelsson Almestad är författare och medarbetare på Expressens kultursida. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!