Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Hon gör poesi av tranans flykt

Åsa Maria Kraft.
Foto: Nille Leander / Albert Bonnier förlag
Daniel Sjölin är författare och medarbetare på Expressens kultursida.
Foto: OLLE SPORRONG
Tranor vid Hornborgarsjön.
Foto: LENNART REHNMAN

Grus grus, det latinska namnet för trana, har gett namn till Åsa Maria Krafts nya bok.

Daniel Sjölin fångas av kärleken till fåglarna och styrkan att göra poesi av vad som helst.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Man måste inte älska fåglar för att uppskatta Åsa Maria Krafts ”Grus”, men man måste nog älska samtida svensk lyrik. Koncept, storform, upprepningar, styckmord och dikter om poesi råder det ingen brist på här i vårt avlånga land. Och att poeter dras till fjäderfän som passerar över detsamma vet vi sen urminnes. Grus grus är det latinska namnet för trana. Den rätt omfångsrika nya diktsamlingen rymmer tre avdelningar, där de två sista, ”Grus virgo (jungfrutrana) och ”Antigone antigone (sarustrana)” är mer sammanhållna och lyrisk starka. Den sista är en böjlig luftisk ringling med en viss blinkning åt Sofokles drama ”Antigone” och än mer åt Anne Carsons poetiska tolkning ”Antigonick”.

Foto: Albert Bonniers förlag

Det låter kanske inte så originellt. Men då glömmer vi att Åsa Maria Kraft aldrig upphört att var en av våra mer egensinniga poeter. Det här är elfte boken efter debuten med ”4 påhitt”, som redan då rymde Krafts styrka: infallsrikedom, frihet och en förmåga att göra poesi av vad som helst. En poetik som gjord för placeras på mytomspunna rangliga vadarben med bakvänd knävinkel. 

Till skillnad från tranan behöver poeten ett alfabet.

Till skillnad från tranan behöver poeten ett alfabet för att lyfta över människans sänkta sjöar. Då kan hon navigera över topografins landskap, forcera artbarriärer, mellanlanda i den kalla kärlekens marker, bära ihåligt skelett som en orgel, vara evig och helig som art, men dödlig och stundom skändad som individ. När mordet på Kim Wall passerar förbi blir det dock för magstarkt för mig. Bokens undertitel är ”Resor och residens 2017-2018” och vi rör oss i låglänta trakter som Rügen, Hylte och Köge. Hellre än citera oneliners, rekommenderar jag utsikten från ett pensionatsfönster på sidan 51. Där tas ett lågmält intuitiv kliv intill en annan varseblivning, kanske fågelns, när den ”moderna raktställda persiennen” dras bort. Att man känner så som läsare betyder att poesin har förstärkt ens magnetfält, och man erfar till slut flyktens båge och tyngden som driver oss fram. 


LYRIK

ÅSA MARIA KRAFT

Grus

Albert Bonniers förlag, 155 s. 


Daniel Sjölin är författare och medarbetare på Expressens kultursida.



Lyssna på ”Två män i en podd”

https://embed.radioplay.io?id=82481&country_iso=se

En sökande podd från Expressen Kultur – om manlighet, kärlek och ensamhet. Med två av kultursidans främsta namn: Radiostjärnan Eric Schüldt och Daniel Sjölin, författare och tv-profil. Självhjälp för intellektuella.