Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Högerpopulismens största seger är brexit

Foto: Rex/Shutterstock / REX/SHUTTERSTOCK REX FEATURES
Foto: Hannah Mckay / Epa / Tt / EPA TT NYHETSBYRÅN
Foto: Rex/Shutterstock / REX/SHUTTERSTOCK REX FEATURES

Brexitvännerna ser EU som ett elitprojekt, och svenska debattörer hakar på.

Ulrika Knutson skriver att det i själva verket är tvärtom – det är de svaga som behöver unionen.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Baksmällan satte in tidigt på midsommaraftons morgon, redan i gryningen. Alla som somnat i vetskap om att Storbritannien stannar i EU vaknade till en skräll. Det blev tvärtom!

Engelsmännen har aldrig älskat EU. De stora partierna har haft inbördes slitningar, särskilt de konservativa Tories. David Camerons försök att ena partiet var att utropa folkomröstningen för tre år sedan. Tvisten är knappast löst, tvärtom är såret rejält infekterat.

 

På papperet handlade folkomröstningen bara om EU, men i backspegeln framträder en annan bild.

Det finns många som är kritiska mot EU och "byråkraterna i Bryssel", kritiken kommer både från höger och vänster. Men det är högerpopulismen som har ledartröjan, det kommer nog vänstern att få erfara.

Engelsmännen röstade framför allt om invandring och flyktingkris, och det var främlingsfientligheten som hade skrivit nej-sidans valsedlar.

 

Brexitresultatet är högerpopulismens största europeiska seger, men fler är att vänta. Geert Wilders i Nederländerna och Frankrikes Marine Le Pen vill också folkomrösta om EU. I Österrike förlorade högerpopulisten Norbert Hofer presidentvalet med några futtiga poströster, men hans parti FPÖ vädrar revansch i kommande parlamentsval.

Alla säger de att EU är ett elitprojekt. Ett förkastligt elitprojekt. Har ni hör det förut? Senast var det författaren Thomas Engström som påstod samma sak, här i Expressen (23/6).
Är det så säkert att EU bara är ett elitprojekt? Vad tror engelsmännen egentligen, att brexit är kulmen i klasskampen? Att eliterna nu bockar och tackar för sig? Glöm det.

 

Eliterna klarar sig nog, men den fria rörligheten har också tjänat löntagare, småföretagare, studenter och - tiggare. Det är inte eliterna som betalar ekonomisk nedgång och ökad arbetslöshet, det är alltid "verklighetens folk".
Att Europa har stora problem förnekar ingen. Vi har svag tillväxt, besvärlig demografi med för många åldringar och för få unga i arbete. Därtill den politiska oron hos grannarna i Mellanöstern, en tilltagande flyktingkris och klimatfrågan. Men är det EU:s fel? Alla säger att EU har löst flyktingkrisen dåligt. Alla som tror att ökad nationalism är svaret räcker upp en hand. Jag väntar spänt på argumenten.

 

Att pundet sjunker och förvirringen stiger kan engelsmännen säkert överleva. De har klarat värre kriser.

En av den engelska litteraturens mest älskade profiler är den sorglöse Mr Micawber i Charles Dickens roman "David Copperfield". Hur eländigt det än ser ut; när pengarna är slut, hushållet skuldsatt och byhäktet väntar, säger den solige Mr Micawber: "Something will turn up!" Det ordnar sig alltid.

Måtte han få rätt. Det hör också till bilden att Mr Micawber, luspank eller inte, alltid har ett vänligt ord till den värnlöse, en öppen dörr för den olycklige. Någon självklar reklam för Brexit är han inte.