Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Högerns splittring beror på värderingar

<p>Ida Ölmedal.</p>
<p>Flyktingbarn i Kosovo.</p>Foto: Roger Turesson
<p>Per Svensson.</p>Foto: Sofia Runarsdotter
<p>Elin Grelsson Almestad.</p>Foto: Eva Lindblad

Tullstriden 1887 kallas ibland Sveriges första moderna valrörelse. På ena sidan enades bönder och konservativa. I kampen för den fria rörligheten slogs liberalerna med de hungrande arbetarna i städerna.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Senare skulle samma allians driva igenom allmän rösträtt, innan liberalerna så småningom gick ihop med de konservativa i kampen för marknadsekonomin.

Mer än hundra år senare hånskrattar högern åt liberaler som enas med vänstern om friare rörlighet. Den inomborgerliga debattstormen om migration vrålar på ledarsidorna. I veckan letade den sig även in på kultursidorna.

Kritikern Elin Grelsson Almestad tog på denna sida avsked av Göteborgsposten (11/8) eftersom tidningens ledarsida “normaliserar Sverigedemokraternas världsbild”. Och Per Svensson, tidigare kulturchef på Expressen, undrade i Sydsvenskan över det egentliga syftet hos den höger som vill diskutera invandringsvolymer. Är det att integrera Sverigedemokraterna i ett borgerligt regeringsunderlag? Det är en tes som också flitigt framförts på Aftonbladets röda ledarsida.

 

Den idén rimmar illa med självbilden hos opinionsbildare på högerkanten. Medan Aftonbladets ledarsida gärna talar om sig själva som en kraft som arbetar för en viss effekt – som att flytta debattens mittpunkt åt vänster – talar högerns ledarskribenter överlag enbart om att man “intellektuellt hederligt” skriver som man tycker. Och om man ska tro att folk gör just det – vilket man väl ska – är Dagens industris PM Nilsson ganska ensam om att kalkylera kring Sverigedemokraternas framtid i borgerligheten.

Det finns viktigare saker att kritisera: Kodspråket. De slängiga kopplingarna mellan invandring och kriminalitet. Den lättsinniga attityden till rättssäkerhet.

Däremot är den underliggande värderingsstriden intressant: Den mellan liberalism och konservatism, eller kanske snarare internationalism och någon sorts nationell egoism.


Volymhögern har en tendens att bemöta varje invändning mot restriktivare invandringspolitik med att fri invandring inte går att kombinera med en välfärdsstat. Att motsätta sig åtstramningar av flyktingpolitiken är alltså alltid hyckleri, med mindre att man är nyliberal.

Men vi står inte på randen till välfärdsstatens kollaps. Bara för att fri rörlighet inte är det enda som är värt något, betyder det inte att den saknar värde.

Det rimliga är att bedöma varje åtstramning utifrån dess effekter: Möjligen skulle tuffare villkor för familjeåterförening leda till något mindre trångboddhet i Sverige. Å andra sidan skulle det också innebära att många syrier mister en väg till från krigszon till säkerhet. Är det värt det?

 

För den vänster som bryr sig om jämlikhet även på det internationella planet är migration ett omfördelningssystem som är svårt att överskatta. För liberaler är fri rörlighet mellan länder ett viktigare kärnvärde än nationell sammanhållning. Vilken jämlikhet är viktigast, den inom landet eller den totala? Vilken frihet? Vilket lidande?

Kanske är den gamma tullstridsalliansen på väg tillbaka.

 

På 1800-talet förlorade vänstern och liberalerna. Vid den ödesdigra omröstningen upptäcktes en förbisedd skuld på 11 kronor och 58 öre hos frihandelskandidaten "Ångköks-Olle", som diskvalificerades.

Men det var inte hela orsaken. De progressiva förlorade också idékampen. Lisa Pelling, utredningschef på Arena, beskriver det som att frihandelsvännerna misslyckades med att visa hur man kunde balansera den kortsiktiga kostnaden mot den långsiktiga vinsten.

Samma nöt behöver knäckas vad gäller migrationen i dag.