Ina Rosvall arbetar som psykolog. Foto: NILLE LEANDER / ALBERT BONNIERSIna Rosvall arbetar som psykolog. Foto: NILLE LEANDER / ALBERT BONNIERS
Ina Rosvall arbetar som psykolog. Foto: NILLE LEANDER / ALBERT BONNIERS
"Harungen" är Ina Rosvalls debutroman."Harungen" är Ina Rosvalls debutroman.
"Harungen" är Ina Rosvalls debutroman.
Annina Rabe är kritiker och medarbetare på Expressens kultursida. Foto: JENNIE SMITH / JENNIE SMITH/PRESSBILDAnnina Rabe är kritiker och medarbetare på Expressens kultursida. Foto: JENNIE SMITH / JENNIE SMITH/PRESSBILD
Annina Rabe är kritiker och medarbetare på Expressens kultursida. Foto: JENNIE SMITH / JENNIE SMITH/PRESSBILD

Hennes utnyttjade djur kryper under huden

Publicerad

I Ina Rosvalls "Harungen" är gränsen mellan människa och djur i upplösningstillstånd. Annina Rabe njuter av en sci-fi-anstruken debutroman. 

Se det senaste avsnittet av Kultur-Expressen i spelaren ovan.

 

LITTERATUR | RECENSION. Jag vet inte om det är en tillfällighet att två av de intressantaste nya svenska prosaböckerna hittills i år har relationen mellan djur och människa som ett bärande tema. Knappt har jag slagit igen Andrea Lundgrens fina novellsamling ”Nordisk fauna” förrän jag i Ina Rosvalls debutroman ”Harungen” återigen möts av samma respekt för djurriket och en närhet som ibland tangerar en gränsupplösning mellan människa och djur. 

Rosvalls roman utspelar sig på ett laboratorium där en kvinna arbetar med ett något dunkelt forskningsprojekt: det handlar om att testa och registrera medvetanden och känslor på försöksdjur. 

 

LÄS MER – Annina Rabe: Är Andrea Lundgrens "Nordisk fauna" en del av ekoprosan?

Harry Martinson

Resultaten av mätningarna tankas ner i ett slags behållare som kallas miman; precis som en gång den mystiska mänskliga maskinen i Harry Martinsons rymdepos "Aniara". Men i Rosvalls roman ställs denna futuristiska skapelse i stället i kontrast till huvudpersonens högst påtagliga vardagsliv med man och döttrar och en svärmor som ligger för döden på sjukhus.

Men åter till djuren. Alla försöksdjuren är könsbenämnda, och när deras reaktioner beskrivs är det med en känslighet som är svår att värja sig emot. Till och med en mask får mänskliga dimensioner som väcker ömhet och empati men framför allt respekt. 

Könsbestämning

Det är märkligt och lite oroväckande att benämnandet av ett kön kan betyda så mycket. Samtidigt är det inte bara könsbestämningen som gör att man kommer så nära den rädda ormen, fågeln, eller den centrala harunge som ger boken sitt namn. Det är hur hyperkänsligt Ina Rosvall beskriver djuren.

 

LÄS MER – Annina Rabe: Ferrantes bok är ett stridsrop mot kärnfamiljen

 

I den mystiska miman samlas alla dessa medvetanden. Vad den skall användas till är dunkelt, den står bara där och jäser av alla känslor. Jag tänker att Ina Rosvall i denna välskrivna och poetiska roman vill spegla olika former av liv emot varandra: djurens, människans, och den artificiella existens i vilken de båda sammansmälter.

Det abstrakta och vetenskapliga mot det påtagliga, själva livet. Men jag hade egentligen inte saknat den kryptiska miman om den strukits ur romanen. Det är helt andra saker som stannar hos mig efter läsningen.

 

 

ROMAN

INA ROSVALL

Harungen

Albert Bonniers förlag, 154 s.

 

Annina Rabe är kritiker och medarbetare på Expressens kultursida.

Läs fler texter av Annina Rabe här.

Relaterade ämnen
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Biträdande kulturchef: Jens Liljestrand. Redaktör för idédebatt och reportage: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag