Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Hennes målningar är alldeles magnetiska

Sara-Vide Ericsons "The assistant". Foto: IDA UDDAS / BROR HJORTS HUS
Sara-Vide Ericsons "Surface". Foto: IDA UDDAS / BROR HJORTS HUS
Sara-Vide Ericsons "The conjurer". Foto: IDA UDDAS / BROR HJORTS HUS
Therese Bohman är författare och medarbetare på Expressens kultursida. Foto: THEO ELIAS LUNDGREN

Att se Sara-Vide Ericsons naturbilder är som att befinna sig i en hotfull stumfilm.

Therese Bohman hyllar ett konstnärskap som hela tiden blir bättre.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Se veckans avsnitt av Kultur-Expressen i spelaren ovan.

 

KONST | RECENSION. Myren är en besynnerlig naturtyp: ett vackert men lite äckligt mellanting mellan fast och flytande, kuslig på det sätt som det som rör sig mellan två bestämda kategorier ofta är (Freuds tankar om ”Das Unheimliche” är kanske det bästa exemplet på detta). 

Själv kände jag en blandning av olust och fascination inför den myr där det ibland skulle plockas lingon när jag var barn: uppskrämd av serietidningarnas många skildringar av kvicksand kunde jag lätt föreställa mig att myren var en plats där man kunde dras ned och försvinna.

 

LÄS MER – THERESE BOHMAN: Mitt hjärta slår så hårt att jag nästan kan höra det

Stumfilm

I Sara-Vide Ericsons ”The marsh report” är myren precis sådan: ett slags icke-plats, och samtidigt ljuvligt konkret och återgiven med all den sinnlighet man kan önska sig. Här känner man den kådiga doften av glesnande tallar och hör ljudet av varje kippande steg i den sumpiga marken, men i övrigt är det tyst. 

Inget djurliv, ingen fågelsång. Det är som att befinna sig i en fragmentarisk stumfilm, där de människogestalter som passerar har oklara funktioner och naturen hela tiden förmedlar en känsla av latent hot.

Sara-Vide Ericsons "The grave". Foto: IDA UDDAS / BROR HJORTS HUS

I några av målningarna, där en platt och stålgrå vattenyta speglar en lika platt grå himmel, är kombinationen av realism och expressivt måleri hänförande: Sara-Vide Ericson har de senaste åren utvecklats till en fantastiskt bra målare. 

Bruno Liljefors

Det är kraftfullt, energiskt, med den blandning av frihet och precision som gör att det ser lätt ut (vilket alla som ägnar sig åt någon form av skapande vet är bland det svåraste som finns).

Det är också ett måleri som hälsar till sina kolleger: till Bruno Liljefors när han laborerar med dramatiska beskärningar och rör sig mot abstraktionen, till det geologiska hos Per Kirkeby, samtidigt som Sara-Vide Ericson har målat sig fram till något omisskännligt eget. 

”The marsh report” är en liten utställning, men det är svårt att slita sig från den: Till både innehåll och uttryck är den magnetisk.

 

LÄS MER – THERESE BOHMAN: Idealiseringen av tjejgänget är kvävande

 

 

KONST

SARA-VIDE ERICSON

The marsh report

Bror Hjorths hus, Uppsala

Till 18/3

 

Therese Bohman är författare och medarbetare på Expressens kultursida. Hennes senaste roman är "Aftonland".

Läs fler texter av Therese Bohman här.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!