Johan Hilton, svensk förläggare till Alice Munro, kände väl inte duggregnet som i går föll över centrala Stockholm.
I öppen bomberjacka marscherade han till fots från tillkännagivandet i Börshuset till bokförlaget Atlas inbodda lokaler på Drottninggatan. Med bestämda steg och hakan lätt framskjuten påminde Hilton om en finansminister på väg till riksdagen för att presentera en ovanligt fet vårbudget.
Han fimpade en halvrökt cigarett i den våta asfalten. Ignorerade ett rödljus på Jakobsgatan. Tände en ny.
På Drottninggatan 83 möttes han av kosmopolitisk medievänster. Ur en vrå smög vd:n för tankesmedjan som rymmer Atlas.
Ett pris till välfärdsstaten? Nej, men visst, tillstod Håkan A Bengtsson, finns socialliberala likheter mellan Kanada och Sverige som kan ha spelat roll för Alice Munros framgångar här.
Kanske snarare ett pris till skönlitteraturen. Allt sedan förrförra förlagschefen Richard Herold började publicera skönlitteratur - gärna glamourösa grand old ladies à la Joan Didion - har Arenagruppen präglats av en kreativ spänning mellan bokförlagets frisinne och den övriga smedjans tydligare hemhörighet i vänsterrörelsen.
I går triumferade fiktionen över ideologiproduktionen.
- Richard är ju så jävla smart.
Ann-Louise Gustavsson, PR-ansvarig förlagsklippa, berättade bakom stängd dörr hur Richard Herold inledde utgivningen av Munro med att publicera ett redan översatt och publicerat verk i pocket - billigt - och sedan etablerade ett i Sverige förbisett författarskap med konsekvent omslagsestetik och tilltal.
När Herold sedan värvades till Natur & Kultur lät han Munro bli kvar. Ringde till och med och tipsade Atlas när agenten flaggade för en ny titel.
Omringad av smattrande kameror stod Johan Hilton, Nobelprisförläggare under sitt första år i förlagsbranschen, och avfyrade hommager till sin företrädare.