Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

"Hellre pappafeminist än ingen feminist alls"

Cissi Wallin.
Foto: Eero Hannukainen/ALL OVER PRESS
Sven Melander.
Foto: Christian Örnberg
Sven Melander.
Foto: Peo Möller / KVP/EXPRESSEN

Hellre en nyfrälst Sven Melander än kompakt tystnad från gubbhyllan.

Cissi Wallin försvarar feministpappan som hon tidigare har föraktat.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Ida Ölmedal skriver att hon är "trött på pappafeminsterna" (6/8).

Med det syftar hon på män som först har vaknat upp och sett strukturellt kvinnoförtryck och könsroller när de fått döttrar.

Då passar det minsann, säger en del.

Så även jag, tills ganska nyligen.

Men helt ärligt: har vi tid och råd att vara så selektiva? Hellre en "pappafeminist" än ingen feminist alls. Hellre en (genus)nyfrälst Sven Melander än fortsatt kompakt tystnad från gubbhyllan.

Självklart ska inte alla dessa nyfrälsta feministkarlar få orimliga mängder ryggdunk när de säger och gör sådant som kvinnor gjort i årtionden.


Läs mer: "Fler män borde säga ifrån"

Feminismen polariserar

Men jag vill inte längre peka finger åt någon som kämpar för samma (självklara) mål som jag. Vad har jag för rätt att göra det? Hur ska manliga ministrar, tv-kändisar och helt ordinära "Nisse från Hökarängen"-män annars göra för att få "lov" att kalla sig feminister?

Polariserandet inom feminismen har pågått alldeles för länge och intensivt nu. Många har navelskådat så djupt att de numera sitter fast med huvudet i sitt eget, eller någons annans, rövhål.

Problemet är att det sker på bekostnad av de gemensamma målen.

För låt oss komma ihåg om hur makt funkar. Personer som har mer makt än andra tenderar inte att bara vakna en morgon fulla av ödmjukhetens insikter. Det kanske krävs en dotter för ett omtumlande uppvaknade om sexism och objektifiering av kvinnor?


Läs mer: "Bert var sexistisk – därför skriver vi om"

Föräldraskapet förändrar

Klyschan "du har aldrig älskat som när du får barn" stämmer nämligen. Själv fick jag en son. Min ångest för hur småpojkar redan tidigt utsätts för tuff machohets maxades efter det. Jag ser redan hur vissa tycks göra allt för att få honom och andra småkillar till känslokalla våldsrobotar.

Visste jag inte det tidigare? Jo, men jag kände det inte så pass starkt att engagemanget brände till förrän sonen kom.

Så primitiv är väl människan. Bättre sent än aldrig? Jo, jag tycker det.


Cissi Wallin

kulturen@expressen.se


Cissi Wallin är skribent och bloggar här.


Följ Expressen Kultur på Facebook - där kan du kommentera våra artiklar.

KLASSISKA PAPPAFEMINISTER

Barack Obama. USA:s avgående president skrev nyligen en essä i tjejtidningen Glamour om hur han som far till två döttrar bland annat "känner den enorma pressen för tjejer att se ut, bete sig och till och med tänka på ett visst sätt".
Navid Modiri. Poeten skrev för ett par år sedan ett bejublat brev där han berättade om hur hans femåriga dotter oroade sig för att bli retad för sin rumpa: "Det var först nu myntet föll ner. Jag tänker inte låta dig växa upp i en värld där du ska reduceras till de blickar som riktas mot dig."
Magnus Betnér. Efter att stå upp-komikern fått en dotter gick han bland annat till aggressiva angrepp mot modebloggaren Ebba von Sydow.
Anders Borg. Ex-finansministern hänvisade gärna sitt engagemang för pappaledighet och jämställda styrelser till sina döttrar.
Gustav Fridolin. I valrörelsen 2014 skrev Miljöpartiets manliga språkrör en debattartikel om överfall mot kvinnor med rubriken: "Vilka svar ska jag ge till min dotter?"

DET BLEV EN FLICKA – NU BLIR DU FEMINIST!

Enligt en amerikansk studie 2006 röstade kongressledamöter som hade en dotter oftare för reproduktiva rättigheter för kvinnor. Två andra amerikanska intervjustudier 1991 och 1999 visade att föräldrar till döttrar oftare hade liberala åsikter vad gäller kvinnors rättigheter. Sambandet var starkare för män än för kvinnor. En brittisk studie 2008 visade ett samband mellan att ha en dotter och att rösta för arbetarpartiet Labour respektive Liberaldemokraterna. I USA verkar partitillhörigheten däremot vara den omvända:

I en amerikansk studie 2013 ökade sannolikheten för att rösta för Republikanerna med 11 procent om man hade en dotter.