Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Helena Granström: Bör babyn bältas fast?

Påstått farlig sovstil.
<p>FINN FEM FEL. Denna fridfulla scen där spädbarnet vilar hos sin far klassas enligt en ny avhandling som farlig.</p>Foto: Hasse Holmberg / TT
Tryggare kan ingen vara?Foto: Bengt Dobrin

En ny avhandling varnar för att sova i samma säng som sitt spädbarn.

Helena Granström undrar hur trygg en säker bebis egentligen känner sig.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Min erfarenhet av att som förälder försöka tillgodose mitt spädbarns behov av fysisk närhet är att det inte bara är njutningsfullt - det kan också vara krävande, frustrerande och tröttande. Jag skulle tro att det är en erfarenhet som jag delar med de flesta föräldrar med samma ambition. Att det dessutom är livsfarligt, hade nog däremot ingen av oss anat.

Men så illa är det, om man får tro en avhandling av barnhälsovårdsöverläkaren Per Möllborg, som nyligen lagts fram vid Göteborgs universitet. Här slås fast att nyfödda barn som tillåts sova intill sina föräldrar löper ökad risk att drabbas av plötslig spädbarnsdöd, och att alla barn under tre månader därför bör sova i egen säng.

Även Socialstyrelsen gjorde samma bedömning härom året, och gick därmed ut med en rekommendation till föräldrar att inte dela säng med sina barn under deras första månader i livet.

Uppenbara brister

Socialstyrelsens uppfattning grundades bland annat på en större så kallad metastudie, alltså en sammanställning av flera tidigare studier, över riskfaktorer för plötslig spädbarnsdöd. Att denna rapport uppvisade uppenbara brister, vilket bland annat framhållits av Unicef, tycktes inte bekymra myndigheten.

Exempelvis gjordes i rapporten ingen åtskillnad mellan planerad och oplanerad samsovning, inte heller noterades hur många andra, barn eller vuxna, som var närvarande i sängen eller om modern hade rökt under graviditeten - men trots detta ansåg Socialstyrelsen det vara befogat att aktivt arbeta för att separera spädbarn och föräldrar om nätterna.

Den studie som Per Möllborg nu presenterar är i vissa avseenden bättre underbyggd, men slutsatsen att spädbarn under tre månader bör sova ensamma fortsätter att vara högst tvivelaktig. Att barnet riskerar att kvävas av täcken eller kuddar vid samsovning under specifika omständigheter, är knappast argument för att närheten till förälderns kropp i sig skulle utgöra en risk.

Spännbälte vore tryggare

Men, låt oss för argumentationens skull anta att sömn i egen säng, enligt Socialstyrelsen gärna med napp i munnen, är tryggast. (Åtminstone tills barnet skriker, föräldern raglar upp för att mata det och somnar med det i soffan - en väl belagd riskfaktor i relation till plötslig spädbarnsdöd.)

I så fall vore det sannolikt ännu tryggare om barnet spändes fast i sin spjälsäng för att garantera att det håller sig i ryggläge med luftvägarna fria, kanske kunde Socialstyrelsen också rekommendera andningslarm till samtliga spädbarn, och varför inte avråda från nattamning för att förebygga ofrivilliga insomningar i samma säng.

Jag är övertygad om att såväl Socialstyrelsen som Per Möllborg har mycket att lära oss när det gäller trygghet.

När det gäller spädbarnets känsla av detsamma, är jag dock långt ifrån säker.

Följ Expressen Kultur på Facebook - där kan du kommentera våra artiklar.