Nils Forsberg. Foto: MIKAEL SJÖBERGNils Forsberg. Foto: MIKAEL SJÖBERG
Nils Forsberg. Foto: MIKAEL SJÖBERG
Installationsvy över "The scene of crime" Foto: HENRIK STRÖMBERG / BILDMUSEETInstallationsvy över "The scene of crime" Foto: HENRIK STRÖMBERG / BILDMUSEET
Installationsvy över "The scene of crime" Foto: HENRIK STRÖMBERG / BILDMUSEET

Här går gruvorna före människan

Publicerad

På Bildmuseet i Umeå för Amar Kanwars indiska bilder tankarna till Västerbotten.

Nils Forsberg ser en sorglig utställning om människans rovdrift av naturen.

Allt ska bort. Flyttas, skövlas, jämnas med marken, huggas ner, utplånas. Det är slut nu, för Odisha ska in i den moderna tiden.

Den över 40 minuter långa ”The scene of crime” inleder indiske Amar Kanwars utställning ”The sovereign forest”. Panoreringar över vatten, fält och skogar. Kreatur som betar. I en sekvens inklippta skakiga bilder på kravallpolis som skjuter gummikulor och tårgas mot flyende bybor. 

I enstaka meningar berättar en kvinna fragmentariskt historien om en försvunnen älskad man och svårigheten att få domstolen att undersöka det misstänkta mordfallet.

Miljöförstöring

Det är en dov, vacker och långsam film, en sorgesång över en värld som snart ska gå förlorad, en förvarning om kommande miljöförstöring och ett vittnesmål om grova kränkningar av mänskliga rättigheter. 

Installationsvy ur Amar Kanwars "The scene of crime".Foto: HENRIK STRÖMBERG / BILDMUSEET

Delstaten Odisha på indiska nordöstkusten är helig hinduisk mark, rik på naturtillgångar men fattig och outvecklad. Exploateringen av regionen, i regi av nationella och multinationella gruv- och stålföretag och med indiska myndigheters goda minne utgör bakgrunden till Kanwars projekt, som förutom film också innehåller handgjorda böcker med vittnesmål och en installation med 260 sorters ris, alla med olika karaktär och egenskaper, som förr i tiden odlats i området.

Ekologi och hållbarhet, mänskliga rättigheter och gamla traditioner väger lätt mot bauxitgruvor och ekonomisk tillväxt.

 

LÄS MER – Nils Forsberg: "Bilden av krig" är en provocerande världsfrånvänd utställning

Bildmuseet värd resan

Amar Kanwar är ett av samtidskonstens stora namn. Han har varit med på fyra (!) raka Documenta-utställningar och är ett exempel på hur nya perspektiv på världen, från andra håll än Europa, USA och västvärlden numera på ett självklart sätt ingår där. Han har dessutom förmågan att gestalta sina ämnen, vilket inte är lika självklart.

Fram till i mars finns denna storslagna presentation att se på Bildmuseet i Umeå, en institution som under närmare tre decennier profilerat sig genom att lyfta fram den här sortens konstnärskap, och göra det med den äran. Bildmuseet är, oftare än man har möjlighet att åka dit, skäl nog för en Umeåresa.

Utställningen innehåller en installation av 260 sorters ris, som alla odlats före industraliseringen.Foto: JONTY WILDE / JONTY WILDE

Där, vid älven där timmer i århundraden ända fram till 1980 flottades till kustens sågverk och pappersbruk, den älv som har 19 vattenkraftverk, finns anledning att fundera på vilka historier som skulle finnas att berätta från inlandets skogar och uppdämningar.

Zinkgruvan i Storuman

Ibland kan det från postkolonialt orienterade tänkare låta som att alla erfarenheter är unika och att varje jämförelse med något annat därför förminskar och relativiserar dem. 

Men vilka miljöer, liv och levnadssätt förändrades, fördärvades eller försvann för alltid vid Umeälvens källor när den moderna tiden nådde dit? Hur stora är miljöskadorna efter den konkursade zinkgruvan i Storuman?

Amar Kanwars ”The sovereign forest” drar en linje mellan Odisha och Västerbotten, men ytterst är problematiken också giltig på global nivå. Vad det handlar om är vilket pris vi är beredda att betala för det som kallas framsteg. 

Framtidsoptimism i spillror

Här har den politiska samtidskonsten valt sida: det är civilisationskritik och antikapitalism som gäller i alla lägen. Av framtidsoptimismen som kunde synas i viss konst i 1900-talets början finns bara spillror kvar.

Samtidigt måste man fråga sig om det är möjligt, eller ens önskvärt, att av princip alltid konservera det förindustriella samhällets strukturer och levnadssätt.

Några svar ges inte, men frågorna är desto fler. Här sätts den tragiska grundtonen i Kanwars utställning, eftersom varje vägval i någon mening leder fel. Mänsklighetens framsteg och världshistoriens gång är också en i backspegeln ständigt växande ruinhög.

 

SE MER: Nils Forsberg och Ernst Billgren tar tempen på samtidskonsten

 

KONST

AMAR KANWAR

The sovereign forest

Bildmuseet, Umeå

Till 11/3 2018

 

Nils Forsberg är kritiker och medarbetare på Expressens kultursida. 

Läs fler av Nils Forsbergs texter här. 

 

 

 

Relaterade ämnen
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Biträdande kulturchef: Jens Liljestrand. Redaktör för idédebatt och reportage: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag