Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Här blir tjänstemännen vår tids stora tv-profiler

RADARPAR. Nike Nylander och Jon Nilsson.
Matematikprofessor Tom Britton visar sina beräkningar för Anders Holmberg i Aktuellt.

Den vikande trenden för de traditionella tv-nyheterna har brutits under pandemin.

Thomas Mattsson ser de gamla lägereldarna börja spraka igen.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

MEDIEDEBATT. Klockan är nio på kvällen den 22 mars och 1 983 000 människor tittar när Fredrik Skillemar hälsar välkommen till ”Aktuellt” i SVT2. Så många brukar numera inte längre bänka sig, som man sa förr, för att se på tablålagda nyheter. Men det är nya tider. Det totala tv-tittandet ökar igen.

När ”Aktuellt” sändes i ettan och ”Rapport” i tvåan, då var linjär-tv:s nyhetsprogram givna lägereldar. Efter kanalomläggningar, ökad konkurrens och förändrade mediekonsumtionsvanor är det främst äldre som ser på nyheter i tablå-tv. Den största tittargruppen är över 60 år och den blir inte yngre. Årets åtta första veckor fortsatte tittandet på ”Aktuellt” och ”Rapport” att minska.

Som mest har 'Rapport' en kväll 1 818 00 tittare.

Men så kom coronakrisen. Den 20 januari flyttar ”Aktuellt” in i nya Studio 5 i studiogången i tv-huset på Gärdet, 35 dagar senare börjar Sveriges Television rapportera dygnet runtom pandemin. Direktreferat. Extrasändningar. Trailers för sajt och app på primetime. Men framför allt: ”Aktuellt”.

Fredrik Skillemar ledde sändningen den 22 mars som lockade nästan två miljoner tittare.Foto: SVT

Hör man inte allt fler som säger sig se på ”Aktuellt”? Där epidemiologer ryker ihop på bästa sändningstid? A-Ekonomi må vara avskaffat, men A-namnen kommer fortfarande dit för att få debattera. Här blir tjänstemän tv-profiler. Som intensivvårdsläkaren på Södersjukhuset Karin Hildebrand. Eller biträdande statsepidemiologen Anders Wallensten

Vecka åtta ökar plötsligt publiken med 11 procent, i genomsnitt är det då 459 000 som tittar på ”Aktuellt”. Samtidigt som ministrar, partiledare, professorer och andra pratar på så att sändningarna ofta förlängs, hittar allt fler tittare tillbaka till linjär-tv. 

Vecka nio: 2 procent upp. Vecka tio: 8 procent plus. Sedan 46 procent. 79 procent. 81 procent! 80 procent. 78 procent. Som mest snittar ”Aktuellt på 916 000 tittare per kväll. 

Statistik från MMS om tittandet under veckorna då ”covid-19” var lika givet i telepromptermanus som ”bogvisir” 1994 eller ”subprimelån” 2008, visar på en dramatisk ökning också för ”Rapport”. Nio veckor i följd ökar tittandet, som mest med 62 procent, och en vecka snittar ”Rapport” på 1537 per program. Som mest har ”Rapport” en kväll 1 818 00 tittare. 

Claes Elfsberg 1978.Foto: SVT

Jag drar siffrorna för Claes Elfsberg, som började läsa nyheter i ”Rapport” 1975 och slutade, åtminstone formellt, i ”Aktuellt” 2015:

– Jag tycker faktiskt att public service, och framförallt SVT, har skött sig väldigt bra under pandemin. Både med nyhetsarbetet och för att ledningen satsat resurser, men också för att man ger folk förströelse och har ändrat i tablåerna på dagarna. De som för några månader sedan gastade om att public service skulle lägga ned har tystnat...

Enig. Fast det här är något mer. Succén med ”Efter fem” har redan tidigare lyft Fyrans tidiga kvällstimmar, men nu fortsätter TV4 att växa. Veckotrenden för ”Nyheterna” klockan 19 är lika tydlig som för SVT: 7 procent upp. Sedan 8. 33. 52. 41. 61. 71 procent! Och så 65. Bästa veckan snittar ”Nyheterna” klockan 19 på 742 000 tittare. 

TV4 riggar en ministudio hemma hos Leif GW Persson för att han är i riskgrupp.

Den sena sändningen, alltså 22:an, har under 2020 ökat sin publik alla veckor utom en. Som mest har tittandet snittat på 873 000, hela 42 procent mer än i fjol, och ett par kvällar har ”Nyheterna” då haft över 1,2 miljoner. En gång faktiskt 1,4 miljoner tittare.

Linjär-tv är tillbaka. Samtidigt: coronakrisen tvingar kanalerna att tänka om. 

Både TV4 och SVT köper in fler långa ”mikrofonbommar” för att reportrar på fältet ska kunna stå längre ifrån sina intervjuobjekt. TV4 riggar en ministudio hemma hos Leif GW Persson för att han är i riskgrupp. Några sportfotografer på SVT, som inte får bevaka matcher, sätter i stället upp en 4-kameraproduktion på Folkhälsomyndighetens presskonferenser.

Leif GW Persson.Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Både TV4 och SVT börjar göra gammel-tv på nya sätt.

Och samtidigt som SVT låter sina programledare sminka sig själva och utrustningen desinficeras med tvål och vatten – sprit kan förstöra apparaterna – ökar faktiskt den så kallade ”putten”. PUT är lika med ”People using television”, alltså det traditionella totaltittandet, och ”putten” har länge minskat på grund av Netflix och andra digitala strömningstjänster. 

Men så veckorna 11 till 16 i år ökar totaltittandet till samma nivå som åtminstone 2017. Det är, mitt i allt, mediehistoria.

 

Thomas Mattsson är senior rådgivare på Bonnier News. Han var tidigare chefredaktör på Expressen.