HANNA NORDENHÖK
Johanne Lykke Holm ”Strega”
Fjärran de psykologiskt mustiga romanernas, de hämndlystna autofiktionernas och de megalomana dagböckernas outtröttliga bespegling av den svenska kulturmedelklassen återupprättar denna lilla förtrollning till bok romanen som ockult plats. På hotellet, interneringslägret alternativt häxskolan Olympic är flickorna varandras fångvakter och sorgsna systrar.
Louise Glück ”Meadowlands”
I Nobelpristagerskans skilsmässodikter från 1996, nu i klingande översättning av Stewe Claeson, väntar Penelope på att en solbränd Odysseus ska dyka upp, hungrig på grillad kyckling. Glück i högform, lika nattsvart som rolig.
Steve Sem-Sandberg ”Jägarna i Armentières”
Fyra hypnotiska berättelser som framsvettade i feber av en av få svenska författare i absolut världsklass.
SHORA ESMAILIAN
Susanna Davidson (red.) ”Sagor om smarta och modiga flickor”
Det kryllar av kvinnliga huvudpersoner i västerländska sagor men det är svårt att namnge en prinsessa som räddar en prins. De har funnits men utraderats från sagoböckerna. Nu har forskare hittat flera av dem i dammiga arkiv och åtta av dem får vi möta i årets sagobok. Följ med systrarna Snövit och Rosenröd som hjälps åt i jakten på en förhäxad prins eller den inlåsta Nässelprinsessan som med sina bara händer gräver sig ut till frihet.
Patrick Barkham ”Wild Child. Coming home to nature”
Fick du leka själv ute på gården när du var liten? En frihet få barn förunnade i dag. Aldrig någonsin har barn i västvärlden varit så övervakade och så stillasittande som nu. Med engagerad prosa visar Patrick Barkham hur begränsad barndomen har blivit och vad det får för effekter, för individen och samhället. Och varför det vilda barnet åter måste väckas till liv.
Anna Höglund ”Barnet som inte kunde blunda”
Skärmarna hänger rakt framför ansiktet på alla som rör sig i det offentliga rummet i denna dystopi Den enda som kan se, eller som inte kan låta bli, är barnet som inte kan blunda. Anna Höglunds melankoliska bilderbok, riktad lika mycket till barn som till vuxna, har många undertoner om vår tids orättvisor och problem som övervakning, ökande klyftor, växande sopberg ensamhet och arbetslinjen.
MALTE PERSSON
Johanne Lykke Holm ”Strega”
I samtidsprosans alltför platta landskap sticker denna skildring av unga kvinnor på ett ödsligt alphotell både ut och upp. Drömskt hypnotisk, men med oförutsägbara meningar som håller en vaken.
Anna Greta Wide ”Vem vänder i ljus mitt mörker”
En oförtjänt förbisedd 1900-talspoet får äntligen sina samlade dikter utgivna. I mina ögon – eller framför allt öron – står sig Wide väl så bra som, säg, Boye eller Lindegren.
Jesper Svenbro ”Nattligt symposion, Sölvegatan 2”
Är Svenbros självbiografiska lärodiktning bra poesi? Jag är inte helt säker på det. Men ser man den som en egen genre vid sidan av, så har den sällan varit bättre än vad den är här.
THERESE BOHMAN
Michel Houellebecq ”Hålla sig vid liv”
Pessimisten Houellebecqs lilla skrift är ett slags poetik, en avskräckande självhjälpsbok för hågade författare, en samling rasande anteckningar om världens uselhet och poesin som dess motgift. Tillsammans med Kristoffer Leandoers förord utgör detta både en introduktion till och en fördjupning av ett av samtidens intressantaste författarskap.
Carl-Henning Wijkmark ”Dressinen”
I höstas gick en sann europeisk intellektuell ur tiden. Carl-Henning Wijkmarks ”Dressinen” från 1983 är sannolikt en av de mest originella svenska romaner som skrivits. På samma gång underhållande och djupt bildad kretsar den kring frågor som vad en människa egentligen är och vad civilisation innebär. Alldeles omistlig läsning.
Annie Ernaux ”Åren”
En lång rad av minnen och fragment, från barndom till ålderdom, sammanställda för att försöka att hitta ett svar på frågan vad som utgör ett människoliv. Världspolitiska händelser och nyheter blandas med detaljer i vardagen, skickligt fångad tidsanda och privata erfarenheter. En bok som skakar en i grunden med den simpla men hjärtskärande insikten att tiden som gått är borta och inte går att få tillbaka.
KALLE LIND
Ika Johannesson, Orvar Säfström och Jimmy Wilhelmsso: ”Boken om Alga”
En kaffebordsbok om Sveriges mesta brädspelsföretag, som alltid när förlaget Fandrake är i farten närmast löjligt välresearchad och full med ögongodis för nostalgikern, nörden och den som intresserar sig för samspelet mellan den stora världen och folknöjena.
Peter K Andersson ”Komikerns historia”
En samling essäer, vällovligt befriade från överlastade meningar på akademiska, om lustigkurrar, rolighetsministrar och narrar från renässansen till Youtube. Med utgångspunkt i enskilda öden och enskilda karriärer försöker historikern Andersson förstå vad vi skrattat åt och varför.
Klas Gustafson ”Robert Broberg letar efter sig själv”
Mästerbiografen Gustafson lägger pussel med en spretig karriär och ett kaotiskt psyke och lyckas åtminstone nästan förklara multikonstnären, ordvrängaren och publikdomptören Broberg. Kompletterar man med Jan Malmborgs Olle Adolphson-biografi får man en tydlig bild av det sena svenska nittonhundratalets underhållningsvärld.
PER WIRTÉN
Elin Anna Labba ”Herrarna satte oss hit”.
Tvångsförflyttningar tillhör nationalismens mörka arv i Europa. Sverige är inget undantag. Gränser är aldrig oskyldiga. Labbas berättelse om hur samer tvingades flytta söderut på 1920-talet är ett vackert vittnesmål om hänsynslöshet.
Peter Gatrell ”The unsettling of Europe”.
Brittisk historiker skriver i stor skala om migrationens historia i Europa efter 1945. Om tvång, rasism, drömmar och ambitioner. Fantastiskt upplysande om komplicerade rörelser som präglat kontinenten. Här finns många: oj, det hade jag ingen aning om.
Stefan Jonsson ”Där historien tar slut”
Ingen har så ihärdigt försökt förstå den postkoloniala världen som Stefan Jonsson. I bok efter bok. Nu vackrare och mer berörande än någonsin. En omistlig undersökning av globaliseringen. Ett vaccin mot högerpolitisk korrekthet.
ANNA GULLBERG
Anne Applebaum ”Demokratins skymning”
En skildring av de auktoritära strömningar som splittrat högern i Europa. Liberala fixstjärnan Applebaum ger skrämmande insikter i hur polarisering och extremism slagit sina vassa klor i demokratin, men bjussar också på skvaller från den politiska elit hon tillhör.
Lasse Wierup ”Gangsterparadiset”
Gangsterparadiset är nödvändig läsning för den som vill förstå hur de kriminella gängen lyckats breda ut sig i Sverige, med skjutningar och sprängdåd. Landets bästa kriminalreporter skriver tät prosa i rasande fart. Den tiosidiga källhänvisningen är fin bonus.
Patrick Radden Keefe ”Säg inget”
På samma gång mordgåta och samhällsskildring, ”Säg inget” börjar i det ouppklarade mordet på en tiobarnsmamma i Belfast och växer till ett spännande 400-sidigt reportage om ”the Troubles”, konflikterna på Nordirland. Ett journalistiskt mästerverk om IRA-terror, omskakande närtidshistoria från en av USA:s främsta reportrar.
RASMUS FLEISCHER
Simon Hanselmann ”Krisläge”
Ett karantänsatt kammarspel om ugglan, häxan, varulven och de andra i en kombinerad influencerstudio och pundarkvart där omvärlden tränger sig på via kravaller och deplattformeringar. Serien tecknas i detta nu, med dagliga uppdateringar på Instagram (@simon.hanselmann). Våren 2021 kommer den grafiska romanen från tryckpressarna.
Rasmus Landström ”Arbetarlitteraturens återkomst”
Vidgar förståelsen för arbetarlitteratur kan vara och därmed även för vad klass kan betyda i samtiden. Allt med utgångspunkt i det senaste årtiondets svenska romanproduktion.
Anne Sverdrup-Thygeson ”Insekternas hemligheter”
Norska biologiprofessorn följer upp sin hyllade vuxenbok med en barnbok, där kortare faktatexter varvas med underbara akvareller av Nina Marie Andersen. Berättelsen om stekeln som förvandlar nyckelpigor till zombies fängslar både yngre och äldre barn.
LOVE BONNIER
Stefan Zweig ”Amok”
Det främsta skälet att läsa eller ge bort Amok är ”Schacknovellen”, som utan att avslöja för mycket skildrar fanatismen som drabbar den isolerade – intryck man fått ta del av i light-version under pandemin. Vad händer när både social och intellektuell stimulans och allt hopp och all oförutsägbarhet ersätts med en enda lärobok?
Per T. Ohlsson ”Albert Bonnier och hans tid”
En berättelse om en förläggare, publicist, entreprenör och lillebror som erbjuder ett fönster till en formativ period för Sverige, vars debatter, överväganden och strider är relevanta även i vår tid. Tror alltså den är spännande att läsa även av andra skäl än släktforskning.
Lydia Sandgren ”Samlade verk”
Det mesta har nog sagts om denna Augustprisvinnare. Men om någon mot förmodan skulle ha missat den, eller av något skäl tvekar, så tycker jag att man ska sluta med det och slå till. Kan heller inte hjälpa att man känner lite extra för en debutant, född 1987, som ger ut en 690 sidor lång och så omfattande berättelse.
REBECCA SELBERG
Mikael Nyberg ”Kapitalets automatik”
Han skriver lätt, lätt, och hårt! Med skalpell blottlägger Mikael Nyberg, en av Sveriges mest underskattade journalister, kapitalismen i vår tid. Alltid med fötterna på jobbargolvet och blicken på de människor som sliter för någon annans värdestegring. För människor är det ju som knogar, och inte robotar, trots allt prat om automatisering. Ett briljant reportage, lättläst men djuplodande.
Elin Anna Labba ”Herrarna satte oss hit”
Årets vackraste och viktigaste bok är Elin Anna Labbas genreöverskridande verk om tvångsförflyttningarna av samer. Så här byggdes också landet, på stöld och undanskuffande. Boken är ett vittnesmål om vad det kostade och ett krav på erkännande, men också en öppning för varje läsare att se vår historia på nytt, underifrån. Omskakande och svidande vackert.
Leif GW Persson ”Grisfesten”, ”Profitörerna”, ”Samhällsbärarna”
Jaså, kusinen älskar deckare? Tyvärr finns det, vid sidan om Sjöwall/Wahlöö, endast tre stycken som håller måttet, och det är Leif GW Perssons grisfesttrilogi. Missförstå mig rätt: det finns många bra deckarförfattare, och massvis med spännande snuthistorier. Men toppklass håller bara GW: s samhällskritiska, sociologiska kriminalromaner utgivna 1979-1982.
STIG LARSSON
Katarina Frostenson ”F”
Lydia Sandgren ”Samlade verk”
Joni Nykänen och Johannes Selåker ”Förstfödd”
LINDA SKUGGE
Eli Levén ”Hur jag skulle vilja försvinna”
Garanterat gestaltningsfritt om längtan sex frihet på ett språk som ändrar min inre ordföljd.
Anna Nygren ”Hunger”
Nygren blandar dialog, sms, dagboksanteckningar, wiki-copypaste och listor på ett fullständigt briljant sätt och som alla författare som envisas med att gestalta borde ta efter.
Elis Monteverde Burrau och Ludvig Köhler ”Frankfurter Buchmesse 1957”
En sitcom i fanzineform av Sveriges i särklass bästa författare som båda förtjänar livslång konstnärslön.
ANNINA RABE
Nina Burton ”Livets tunna väggar”
Naturen har aldrig varit mer levande än när Nina Burton utforskar allt det liv och den själ som omger ett vanligt svenskt sommarhus. Efter att ha läst dessa vindlande essäer kommer du aldrig mer att se en myra eller en ekorre på samma sätt igen.
Kjell Westö ”Tritonus. En skärgårdsberättelse”
Att denna roman inte blev nominerad till årets Augustpris är för mig en gåta. Westö är i högform i denna melankoliskt lågintensiva berättelse om vänskap, försoning och musik.
Edward Carey ”Petite”
En av Storbritanniens mest originella författare introduceras här på svenska med den säregna och ”nästan sanna” berättelsen om Petite, en flicka i 1700-talets Frankrike som hamnar som lärling hos en excentrisk läkare och så småningom blir världens mest kända vaxskulptör: Madame Tussaud. Vackert, makabert och fascinerande.
CHARLOTTE WIBERG
Paul Celan ”Det sena verket”
Stundvis är att läsa Celan som att bevittna ett slags lyriskt mirakel. Det var på tiden att de senare dikterna kommer på svenska – här får du dessutom lyxen att kunna läsa både originalspråk och svensk översättning.
Kate Elizabeth Russell ”Min mörka Vanessa”
Liksom franska ”Samtycket” av Vanessa Springora handlar denna, den här gången fiktiva, berättelse om en tjej som egentligen är ett barn, som inte kan sätta gränser gentemot sin medelålders ”älskare”. Det är suggestivt och komplext skildrat och märkligt nog heter protagonisten även här Vanessa.
Evelina Varas ”Hjärtslag”
Först skandaliserad och stoppad, sedan utgiven och bortglömd. Evelina Varas diktverk om manipulation, förälskelse, misshandel och kvinnlig vänskap är värd ett bättre öde.
ULRIKA KÄRNBORG
Alfred Döblin ”Berlin Alexanderplatz”
Eftersom den nya, skrämmande och vackra, filmatiseringen lägligt prisades på Stockholms filmfestival, föreslår jag en omläsning av Döblins klassiska roman. ”Berlin Alexanderplatz” är sannerligen en plats i hjärtats mest bultande gränder.
Volker Kutscher ”Babylon Berlin”
Tyskland är på gång som filmland. Men förlagan till Tom Tykwers hyllade kriminalserie är en storslagen roman i egen rätt. Historikern Volker Kutscher har skapat ett panorama över Weimarrepubliken under de sista skälvande dagarna.
Christopher Isherwood ”Farväl till Berlin”
Mer Berlin, mer Weimar. Isherwoods ikoniska skildring av depressionsåren gör en märkvärdigt lätt om hjärtat, till och med i coronatider. En sorts britpop-version av ”Berlin Alexanderplatz”, där mörkret krullar sig mellan raderna.
Ända fram till jul tipsar Expressen Kulturs medarbetare om årets bästa julklappar.