Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Hans upplevelse av droger inspirerade 60-talets unga

Aldous Huxleys bok inspirerade den psykedeliska rörelsen i 60-talets USA.
Foto: Cecil Beaton

Det har hänt mycket sedan Aldous Huxley skrev ner sina erfarenheter av hallucinogena droger på 1950-talet.

Ulf Olsson läser den uppmärksammade boken i ljuset av dagens drogdebatt.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. Finns sanningen om tillvaron i det allra minsta, som i vecken på ett par flanellbyxor? De där vecken är omsusade: byxorna skylde författaren Aldous Huxley, som när han tagit fyra tiondels gram meskalin tittade ner och såg en ”labyrint av oändligt betydelsefull sammansatthet”.

Foto: Natur och Kultur

Det vore lätt att driva med Huxleys iakttagelse, liksom med den lilla bok där han beskriver sina drogupplevelser, eller, om man så vill, sitt navelskådande: ”En port till andra världen”. Men det handlar inte så mycket om att resa till andra världar, som om att förstärka varseblivningen av den värld vi lever i: det handlar om intensitet. Och om estetik - de där flanellvecken ingår i en konsthistorisk exposé över hur klädveck återgetts på olika målningar.

Som så ofta när författare skriver om, snarare än utifrån, sina drogexperiment, är texten lite prudentlig. När Huxley 1953 i Kalifornien fick möjlighet att prova meskalinet var han ledsagad av en ”experimentledare”, hans hustru var där, diktafonen påslagen, och han kunde sätta sig till rätta ”för att invänta resultatet”. Den resulterande boken är ett essäistiskt drogprotokoll, i vilket Huxley pläderar för nya droger, ofarligare än tobak och alkohol, men helt nödvändiga för oss om vi ens momentant ska kunna befria oss från våra jag, från självhävdelse och tvärsäkerhet.

Rockmusikerna skulle bli drogens reklamagenter, ibland också försäljare av den.

Sedan Huxley skrev ner sina erfarenheter har den hallucinogena drogkulturen fortsatt att utvecklas. En del linjer dras upp i Carl-Michael Edenborgs förord till Huxley, andra kan man följa i exempelvis den amerikanske musikjournalisten Jesse Jarnows ”Heads”, 2016, som noga kartlägger det ”psykedeliska Amerika”. På fyrtiotalet hade kemisten Albert Hofman lite slumpmässigt skapat LSD i ett schweiziskt laboratorium, och under femtiotalet spreds drogen genom världen. CIA genomförde experiment med LSD för att utröna dess potential som vapen. Försökskaninerna gillade drogen, ryktet spred sig, och snart smög kemisterna in på sina laboratorier vid Harvard och Berkeley-universiteten, där man annars mest producerade Nobelpris, för att producera LSD. Och rockmusikerna skulle bli drogens reklamagenter, ibland också försäljare av den.

Meskalin, som är en växtbaserad drog, är i princip olaglig, men undantag finns: den amerikanska ursprungsbefolkningen får använda peyote, som meskalinet utvinns ur, för rituellt religiöst bruk. Och i laboratorierna forskas nu intensivt på olika hallucinogena medel: mikrodoser av LSD har blivit populära bland vissa yrkesgrupper, hallucinogena svampar odlas. Och liberalisering av orimlig lagstiftning är på gång lite varstans.

Här finns starka ekonomiska incitament, fjärran från Huxleys humanistiska credo.

Huxley önskade att meskalinets effekt skulle bli goda, kontemplativa människor, ”de finner det inte nödvändigt att plundra, svindla och utsuga den fattige”. Men den aktuella forskningen i hallucinogenernas värld handlar snarare om att skapa mediciner för olika psykiska kristillstånd, som Isobel Hadley-Kamptz nyligen skrev om på dessa sidor. Förmodligen handlar det också om att skapa arbetskraft: hallucinogena mikrodoser som får oss att sitta kvar och jobba längre framför skärmarna i den digitala ekonomin.

Här finns starka ekonomiska incitament, fjärran från Huxleys humanistiska credo. Men när industrin ser möjligheter till nya vinster, kommer säkert lamporna att lysa också i de underjordiska laboratorier, där drogentreprenörerna skapar andra medel till nytta och nöje för den intresserade.


SAKPROSA

ALDOUS HUXLEY

En port till andra världen

Övers. Nils Kjellström

Natur & Kultur, 130 sidor


Ulf Olsson är kritiker på Expressens kultursida.



Lyssna på ”Två män i en podd”

https://embed.radioplay.io?id=81636&country_iso=se

En sökande podd från Expressen Kultur – om manlighet, kärlek och ensamhet. Med två av kultursidans främsta namn: Radiostjärnan Eric Schüldt och Daniel Sjölin, författare och tv-profil. Självhjälp för intellektuella.