Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Hans Rosling var ödmjuk in i det sista

Hans Rosling dog i februari i år i sviterna av cancer i bukspottkörteln. Foto: JÖRGEN HILDEBRANDT / NATUR OCH KULTUR
Ulrika Kärnborg är författare och medarbetare på Expressens kultursida. Foto: MAGNUS BERGSTRÖM / UPPHOVSRÄTT: MAGNUS BERGSTRÖM
"Så lärde jag mig förstå världen".

Den folkkäre professor Hans Rosling gjorde en spektakulär klassresa. 

Ulrika Kärnborg läser hans postuma biografi – som innehåller en helt unik ödmjukhet.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

LITTERATUR | RECENSION. När professor Hans Rosling gick bort tidigare i år utbröt landssorg och medierna fylldes av uppriktiga hyllningar. Mannen som startade sin föreläsarkarriär stående på katedern med en bit filt i handen, och slutade som självklar samtalspartner till Melinda Gates i Davos, hade blivit vår mest folkkäre forskare.

Men vägen till globalt kändisskap var långt ifrån självklar. Det förstår man om man läser Roslings postuma självbiografi, medförfattad av journalisten Fanny Härgestam

Fanny Härgestam intervjuade Hans Rosling och sammanställde hans memoarer. Foto: NICLAS BERGLUND / NATUR OCH KULTUR

Hans Rosling föddes i ett uppländskt arbetarhem. Pappan jobbade på Lindvalls kafferosteri i Uppsala, mamman var deltidsanställd på biblioteket i Gamla Uppsala. Det var, enligt Rosling, en uppväxt präglad av kunskapstörst och kärlek, men också av tuffa ekonomiska förhållanden. 

Stor fattigdom

Fattigdomen kunde ändå inte hålla familjen Rosling på mattan: de hade varit med om betydligt värre. Medan pappa Rosling kom från en vanlig arbetarfamilj, kom mamman från samhällets bottenskikt, vilket i det här fallet betyder ett skjul med jordgolv där mormor Agnes, dotter till en ung flicka som blivit gravid med en av de gifta bönderna, växte upp. 

Från det utgångsläget kunde det bara bli bättre.

 

LÄS MER – Jens Liljestrand: Hans Rosling var en trollkarl som visade oss världen

 

Just den obotliga optimismen blev Hans Roslings viktigaste drivkraft. Med egna ögon hade han sett hur ekonomisk tillväxt, statligt finansierade välfärdstjänster och ett väl fungerande civilsamhälle kunde lyfta en hel befolkning från extrem fattigdom till relativt välstånd på bara ett par generationer, och samma blick riktade han sedan mot tillväxtländer i Asien och Afrika. 

Några, i synnerhet gnällvänstern, tyckte alltid att Hans Rosling var för positiv, till och med naiv. Gnällhögern såg honom som en oförbätterlig välfärdskramare. 

Faktaresistens

I boken beskriver han målande sina gräl med miljöaktivistiska studenter på 1990-talet. Medan han som föreläsare försökte få ut budskapet att resten av världen började knappa in på västvärlden när det gällde globala folkhälsofaktorer som barndödlighet, sa studenterna att det måste vara fel, eftersom de visste att hälsan försämrades på grund av miljöförstöring. 

Till slut var han tvungen att ge upp. Faktaresistens är ingen ny företeelse.

Ur nederlaget föddes idén till Hans Roslings berömda statistikbubblor, och så småningom mjukvaran "Trendalayzer" som skulle föra honom hela vägen till FN-skrapan, Googles högkvarter och resultera i stiftelsen "Gapminder" – en imponerande livsresa och fascinerande karriär.

 

LÄS MER – Ulrika Kärnborg: Hon var en kaotisk superkändis på sin tid 

Ödmjukhet

Men största behållningen med ”Hur jag lärde mig förstå världen” är ändå den ödmjuka tonen. Det här är den första manliga självbiografi jag läst där huvudpersonen vägrar ta åt sig hela äran för alla makalösa prestationer. 

Här finns de allihop, namngivna och tackade, de afrikanska sjuksköterskorna och kvinnliga politikerna, de hjältemodiga kvinnliga hjälparbetarna, de stöttande mammorna, de självutplånande kvinnliga patienterna, sonen och sonhustrun – och sist men inte minst Hans Roslings fru Agneta, psykiater och mirakelgörare.

Visst krävs det en hel by för att fostra en framgångssaga.

 

LÄS MER – Ulrika Kärnborg: Johan Lundberg går bort sig i det politiska träsket

 

MEMOARER

HANS ROSLING OCH FANNY HÄRGESTAM

Hur jag lärde mig förstå världen

Natur & Kultur, 332 s.

 

Ulrika Kärnborg är dramatiker och författare och medarbetare på Expressens kultursida. Hennes senaste roman är "Saturnus tecken".

Läs fler texter av Ulrika Kärnborg här. 

 

 

 

 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!