Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Gunilla Brodrej

Nya Breivik-rättegången är det mest bisarra jag sett

Känner ingen ånger.
Foto: OLE BERG-RUSTEN / AP TT NYHETSBYRÅN
Anders Behring Breivik ledsagas in av poliser.
Foto: OLE BERG-RUSTEN / AP TT NYHETSBYRÅN

Idag påbörjades förhandlingarna i Telemark tingsrätt där Anders Behring Breivik begär omprövning av sitt fängelsestraff.

Gunilla Brodrej undrar om det är rätt av Dagbladet att sända men kan inte sluta titta.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT. ”Varför heilade du när du kom in i rätten?”

Efter fem timmar ställer åklagaren äntligen frågan till Anders Behring Breivik i Telemarks tingsrätt. För dagen inrymd i fängelsets gympasal.

– Symbolen tillhör min kultur. Vi är utsatta för folkmord, det är det jag förmedlar till omvärlden och de 40 miljoner som tillhör vit makt-rörelsen, säger han.

Förhandlingarna i Telemark tingsrätt måste vara något av det mest bisarra som sänts av en tidning. Sändningen av Lambertz presskonferens är en gullig ekorre i jämförelse med att höra detta kavajklädda monster prata och prata i Dagbladet TV

Rätten ska denna vecka ta ställning till Anders Behring Breiviks begäran av omprövning av sitt straff, lagens strängaste. 

Breivik kommer in, heilar som sagt, viftar med propaganda av nåt slag, och sedan drar det i gång. Efter att åklagaren och advokaten lagt fram sitt börjar den högerextrema terroristen Anders Behring Breiviks tankevärld sändas ut för alla som vill se och höra.

Breivik tar mycket god tid på sig. Det är så mycket som ska fram i denna föreläsning för högerextrema.

Domaren lyssnar tålmodigt på den alldeles för omfångsrika ”historik” i 12 punkter som ska leda fram till den han är nu och frågar med jämna men mycket långa mellanrum om han tänker komma till saken.  

Under utfrågningen ömsom skyller han ifrån sig ömsom agiterar han.

Vilken order fick du”, ber åklagaren Hulda Karlsdottir honom precisera, blond mot den kolsvarta klädnaden. 

”Från kollektivet”, svarar Breivik. ”För att återetablera Tredje riket”. ”Hur är upp till var och en soldat att tolka”. Ungefär så säger han. 

Vad är det jag tittar på? En människas förvirrade fantasier om att få en egen norsk kommun och möjlighet att driva ett mångmiljonföretag som ska sälja produkter till sina vitmakt-medmänniskor? En målmedveten aktör i en högerextrem rörelse som tar tillfället i akt att få ut sitt budskap?

”Jag gråter för att AUF inte vill gå i dialog med oss”, säger Breivik medan han plockar med buntar av papper som han plitat fulla i sitt isolerade war room, cellen. Ett sådant gyllene tillfälle han får att kommunicera här.

Han står där i sin trånga, blanka kavaj och föreslår ett dagligt Breivik live. Vansinnet i att han tar sig rätten att drömma så. 

Att rätten är förbryllad går inte att ta miste på. Samtidigt – denna samlade sakliga tålmodiga norska juridiska stramhet. Ingenting liknar detta. Som en diskussion mellan Jesus och djävulen.

Han är svamlig, men slug och han har 77 människor liv på sitt samvete.

Efter Breiviks egen plädering låter Dagbladet en psykolog kommentera i studion. Inte en politisk eller historisk sakkunnig. ”Det är svada”, säger han. Han är på gränsen till ”psykotisk”. Låt oss slippa den diskussionen igen. Breivik är svamlig, men slug och han har 77 människor liv på sitt samvete. 

Då och då stängs ljud och bild av ”av redaktionell hänsyn”. Varje gång blir jag tvehågsen. Vill jag verkligen se och höra mer? Är det rätt mot de anhöriga att sända detta? Men när sändningen rullar vidare är jag kvar vid skärmen. 


Gunilla Brodrej är kritiker och redaktör på Expressen Kultur.