Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Gunilla Brodrej

Kryperiet för kungen har fått poddformat

Kungen fostrades att sitta på tronen – och så är det även med prinsessan Victoria, berättar kungen i ”Värvet”.
Carl XVI Gustaf fyller 75 30 april 2021.
Foto: ROBERT EKLUND / STELLA PICTURES
Kristoffer Triumf driver intervjupodden ”Värvet”.
Foto: Eero Hannukainen/TT / TT NYHETSBYRÅN
Kungen på sitt gods.
Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN

Kungen ger sin 75-årsintervju i Kristoffer Triumfs ”Värvet”.
Gunilla Brodrej lyssnar på en lång intervju om nästan ingenting.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT. När jag såg vinjettbilden på Värvets Instagram trodde jag först att det var ett skämt att kungen värvats till en intervju. Att det bara var en grattishälsning. När jag lyssnade igenom Kristoffer Triumfs intervju med kungen inför hans 75-årsdag på fredag föreföll formen fullkomligt rimlig.

Och för att göra det klart först som sist. Jag är republikan. Kryperi och fjäsk är inget man behöver lära sig. Även om monarkin har starkare medvind än någonsin gäller alltjämt Vilhelm Mobergs analys i sin bok ”Därför är jag republikan” (1955): 

”I en monarki uppkommer det alltid en anda av undersåtlighet, som icke är fria medborgare värdig. Kring konungen med Guds nåde och hans anförvanter har i alla tider uppblommat en rik flora av servilitet och inställsamhet, kryperi och allsköns fjäsk.” 

Monarkin har en menlig påverkan på folksjälen. Det är ingen slump att svenskar så sällan går ut på gatorna för att protestera, vi är ett fogligt folk som fått bockandet med bröstmjölken.

Vilhelm Moberg.
Foto: JAN DELDEN

Med det sagt. Mitt agg mot monarkerna har slipats av med åren. Den borgerliga tidsandan kommer ingen undan. Och kan man annat än ge upp inför kungafamiljens alla duktiga småbarnsföräldrar med sina genuina engagemang i allehanda behjärtansvärda projekt? Dessutom gissar jag att kungen är en rätt kul och sympatisk person. Denna godsägare i tweedkavaj gillar likt mig att ta långa skogspromenader och att ta livet med en gnutta humor. 

Inte en enda gång får han, den store patriarken, en fråga om sina barn eller barnbarn.

Han och drottningen är hårt arbetande personer som tar sitt ämbete på allra största allvar. Jag tycker också att det kan finnas nåt vackert med bandet mellan folket och kungen. Hur de reser runt och tittar på och bekräftar vad folk gör. Men kärleken mellan monarken och hans undersåtar liknar den barn känner för en ständigt frånvarande pappa. 

Men inte ens fadersrollen kommer Triumf in på i sin podcast. 

Kungen får frågor om att köra bil i Europa på semestern, om att jaga, om granbarkborren och om han tycker om sitt jobb. Inte en enda gång får han, den store patriarken, en fråga om sina barn eller barnbarn. Istället såna där Kingmagazine-frågor om sin garderob; jackett, frack, uniform, vildmark. Kläder efter väder. Svaren är inte mycket att hänga i garderoben, så att säga.

Meghan och Harry.
Foto: NATHAN DENETTE / AP TT NYHETSBYRÅN

Han får heller inga självklara frågor om ”The crown” och den planerade tv-serien om det svenska kungahuset. Man undrar ju vad han tänker om intervjun med Harry och Meghan. Om monarkins allt märkligare roll i det demokratiska samhället. Triumf inledde faktiskt med att fråga om den nyligen bortgångne prins Philip. Då nämner kungen något intressant som den brittiske prinsen sa när de i ungdomen (!) seglade tillsammans och väntade på att slussas i en kanal. Åskådarna stirrade ner från kajkanterna. ”Nu vet jag hur det känns att vara en fjäril på ett museum”, sa prinsen. Fastnålad liksom. Hur är det då möjligt att inte ta upp det som Harry sa om att vara fången i rollen som kunglighet? Om att monarkin egentligen är ett gammalt spökskepp som handlar om märkliga blodsband och föråldrade föreställningar om heteronormativ tvåsamhet och reproduktion.

Man blir både matt och tom av alla frågor som inte ställs.

En och en halvtimme pågår utan att denna person tvingas säga något mer spännande än att han äger en skinnjacka från 1962.

Möjligen var premisserna satta i förhand. Säkert fanns ett förbud att fråga om kaffeflickorna, ”vända-blad-presskonferensen” och hela debaclet kring boken ”Den ofrivillige monarken”. Istället var det väldigt mycket prat om skogen. Om svenska innovationer och landvinningar. Om hur roligt det är att vara värd för olika statsbesök. Det är fullkomligt okontroversiellt och samtidigt så opersonligt. 

En och en halvtimme pågår utan att kungen tvingas säga något mer spännande än att han äger en skinnjacka från 1962, känner svindel i skidbacken och i högt belägna hotellvåningar, eller bodde i en tråkig lägenhet när han var liten. Ja, det var i och för sig nyheter, men nej, det blev inte ens några följdfrågor på något av detta. 

Triumf sällar sig därmed till den långa skara devota intervjuare som svassat kring kungafamiljen genom tiderna. Ingenting har hänt utom att kryperiet har fått poddformat.


Gunilla Brodrej är redaktör och kritiker på Expressens kultursida.


Lyssna på ”Lunch med Montelius”

https://embed.radioplay.io?id=82901&country_iso=se

En omtalad podd från Expressen Kultur – som tar er med bakom kulisserna i kulturvärlden. Med två av kultursidans stjärnor: Martina Montelius, teaterdirektör och författare, och kritikern Gunilla Brodrej. Podden är en hyllning till alla kulturtanter där ute oavsett kön.